Taxasida

snöklocka

Leucojum vernum

L.

snöklocka är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Thomas Gunnarsson
Översikt
Översikt

snöklocka är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • snöklocka
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Leucojum vernum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Leucojum vernum L.
Svenskt namn
snöklocka
norwegianBokmal
klosterklokke
norwegianNynorsk
klosterklokke
Finskt namn
kevätlumipisara
finlandSwedish
snöklocka
Danskt namn
Dorthealilje
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Höör socken 2011-03-25
Nicklas Strömberg
Järnvägsgränd, Skogsby 2010-04-18
Thomas Gunnarsson
Egby österut,Egby,Borgholm 2011-04-02
Thomas Gunnarsson
Egby österut,Egby,Borgholm 2011-04-02
Thomas Gunnarsson
Egby österut,Egby,Borgholm 2011-04-02
Thomas Gunnarsson
Porskärr,Algutsrum,Mörbylånga 2013-04-24
Thomas Gunnarsson
Porskärr,Algutsrum,Mörbylånga 2013-04-14
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Snöklocka är en ovanlig prydnadsväxt som kan finnas kvar mycket länge i anslutning till gamla odlingsplatser. På några av de aktuella, halländska lokalerna har arten spritt sig och bildat rika bestånd, som verkar vara fullt naturaliserade.

Arten är inhemsk i mellersta Europa och har förmodligen odlats i Sverige sedan medeltiden (Hylander 1971).

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Prydnadsväxt från Mellaneuropa, känd vildväxande i Sverige tidigast från klosterträdgård i Östergötland på 1770-talet. Uppgifter om odling av snöklocka vid medeltidens svenska kloster anses osäkra (Lundquist 2005).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: ganska sällan odlad prydnadsväxt; ibland mycket länge kvarstående, vegetativt förvildad genom smålökar och troligen även självsådd, bofast och på några lokaler närmast naturaliserad. Först uppgiven 1838 från Lund (Lilja 1838), men odlad sedan 1300-talet (KLun 2007).
Förändring och hot: först i senaste tid ansedd som etablerad och bofast även om några förekomster troligtvis har en mycket lång historia.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

En mellaneuropeisk art, som är gammal i odling i Sverige och på sina håll kan förvilda sig rikligt t.ex. i fuktiga lövdungar. Från Småland är den dock nästan helt okänd – den saknades till och med i Nils Linnaeus’ annars så rika trädgård i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732), och det första belägget (ur trädgård) är från 1917 (Älmhult Virestad Kistiga, D. och G. Hallengren i OHN).

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Snöklocka är ursprunglig i en stor del av Europa och går norrut till Belgien och Polen. Den har gamla anor som trädgårdsväxt i Sverige och var redan 1774 känd som mer eller mindre förvildad vid Vadstena kloster i Östergötland (Hylander 1971).

Snöklocka har några spridda fynd, de flesta nära trädgårdar där växten odlas. Undantaget är lokalerna i Egby och Algutsrum sn där växten är spridd ut i naturlig vegetation. Förekomsten i Egby var känd redan i början av 1900-talet dvs. över 100 års kontinuitet (uppgift i Folkesson 1992).

Snöklocka kan förväxlas med sommarsnöklocka L. aestivum. Blomningstiden skiljer liksom antalet blommor i flocken. Snöklocka blommar på Öland drygt en månad tidigare än sommarsnöklocka (mars–till mitten av april respektive skiftet av april–maj). Snöklocka har 1–2 blommor i flocken medan sommarsnöklocka har 2–7 blommor. Snöklocka förekommer med två varieteter: vanlig snöklocka var. vernum med en grön fläck nära kalkbladets spets respektive karpatersnöklocka var. carpathicum med en gul fläck, mellanformer är vanliga. På de rika lokalerna vid Ytterby i Egby sn och Porskärr i Algutsrum sn finns båda varieteterna.

Kulturflykting, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, bofast.
Främst spridd på kyrkogårdar och i deras närhet samt trädgårds-, dikes- och vägkanter, rätt ofta i fuktiga lövdungar och ängen. Kalkbladen har gröna (var. vernum) eller gula (var. carpathicum) fläckar ytterst. Det är knappast en distinkt skillnad; fläckarna är ibland gröna i knopp och gulnar under blomningen. Förmodligen är snöklocka vanligare än vad fynden visar, då den snabbt vissnar efter blomningen.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Odlad prydnadsväxt från södra Europa, tillfälligt utkommen.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Prydnadsväxt från centrala Europas berg. Noterad från en lokal.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala

Prydnadsväxt, vars ursprungsområde är i södra och centrala Europa. Sprids med avfall från trädgårdar eller från närbelägna odlade bestånd. 

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Snöklocka är en odlad prydnadsväxt som ursprungligen kommer från Centraleuropa och Ryssland. Växten har bara odlats lokalt i landskapet. Några enstaka förvildade eller kvarstående förekomster har naturaliserats.