Taxasida

snöbär

Symphoricarpos albus var. laevigatus

(Fernald) S. F. Blake

snöbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

snöbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • snöbär
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Symphoricarpos albus var. laevigatus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Symphoricarpus albus var. laevigatus (Fernald) S. F. Blake
Svenskt namn
snöbär
norwegianBokmal
snøbær
norwegianNynorsk
snøbær
Finskt namn
valkolumimarja
finlandSwedish
snöbär
Danskt namn
Hvid snebær
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2017-08-20
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2017-08-20
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
(S. rivularis)
Status: sedan länge ofta odlad prydnadsbuske; ofta länge kvarstående och vegetativt spridd medelst underjordiska utlöpare. Bofast och ej sällan spridd med rotdelar som transporterats av schaktmaskiner eller med vattendrag och i det senare fallet snarast att betrakta som naturaliserad. Sätter även rikligt med bär men fröplantor har aldrig observerats. Först uppgiven 1870 (flerstädes, Lilja 1870), men odlad sedan 1830-talet (KLun 2007).
Förändring och hot: ökning med mer än 75 %.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
S. rivularis
Snöbär, som härstammar från Nordamerika, började odlas som prydnadsväxt i Sverige på 1800-talet. Det första belägget från Småland, troligen ur odling, är från Växjö Växjö 1882 (A. W. Jonsson i OHN). Växten har kraftig rotskottsförökning och bildar omfattande, mycket täta snår i anslutning till nuvarande och tidigare bebyggelse samt utanför kyrkogårdar, på bangårdar, i vägslänter och bryn, dit den kommit med utkast. Den förefaller inte sprida sig med frön i landskapet.
Funnen i 1276 rutor; tidigare uppgifter från 48 rutor. Vanlig och ganska jämnt spridd. – Förvildad; bofast.
Den starka ökningen under 1900-talet, som var påtaglig redan vid seklets mitt, kan förklaras med att antalet ödetorp och ödegårdar ökat och att hävden kring gårdar och på renar blivit mindre intensiv.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Kvarstående, även förvildad, bofast.
Odlad buske, kvarstående vid ödetomter och bebyggelseruiner, spridd till vägkanter, snår och lövbryn; även spridd med utkast till soptippar, hällmark, sandhed och diken (Johansson & Larsson 1997).

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Snöbär var förr en ofta odlad prydnadsväxt. Den står kvar mycket länge och sprider sig kraftigt med rotskott, så att den bildar stora snår. Mycket ofta är det kvarstående snöbär och syren som skvallrar om att det legat ett gammalt torp i skogen. Arten har ökat mycket starkt sedan förra inventeringen, dels på grund av att antalet övergivna torp och gårdar ökat och dels genom spridning från utkast till vägkanter och igenväxande gräsmark. En del av ökningen är förmodligen skenbar, eftersom man förr inte antecknade kvarstående växter lika ofta som på senare tid.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Sedan länge odlad prydnadsbuske och häckväxt, ursprungligen från Nordamerika. Förvildas ofta, antingen som kvarstående efter odling och lokalt spridd eller genom trädgårdsutkast och bildar naturaliserade bestånd med hjälp av rotskott. 438 kartblad, 847 kvadranter.
Almq. Allmänt odlad, även utsatt i backar, någon gång kvarstående på ödetomter.