sandsallat

1917 Lactuca tatarica (L.) C. A. Mey.

Syn.: Mulgedium tataricum (L.) DC.

This species originates from the steppe region of E. Europe and Asia (subsp. tatarica). From there it has spread towards W and N in Europe where it has been recorded casually in late times. The N. American population is distinguished as subsp. pulchella (Pursh) Stebbins.

På lokalen i östra hamnen växte 1922 ett halvt dussin individ. Året därpå var de borta (Wiger 1953).

Sandsallat är en flerårig stäppväxt från östra Europa och Asien som uppmärksammades i Sverige första gången 1915.

Sandsallat är en sentida invandrare från Sydosteuropa och Centralasien där den tillhör den naturliga stäppfloran. I sitt ursprungliga område växer den även på flodbankar och klarar saltpåverkad mark. Växten är torktålig och uppträder som ett besvärligt ogräs i sandiga marker. Spridningen till Europa har förknippats med den invasion av stäppflyghöna som ägde rum vid ett par tillfällen under andra halvan av 1800-talet (Jehlík 1980). Fågeln häckar normalt på Centralasiens stäpper men har förekommit så långt västerut som på Irland. Spridningen av sandsallat genom import av ull och frövaror är troligen en mer rimlig förklaring.

Första publicerade fyndet i Sverige gjordes 1915 i Kalmar på Barlastholmen. Rimligen inkom sandsallat med sjöfarten och den höll sig då kvar endast några år. På Gotland noterades den 1929 vid Närshamn och är numera etablerad på sandiga havsstränder utmed delar av den östra och västra kusten (Johansson m.fl. 2016). När den fått fotfäste sprider den sig både med frön och rotskott.

På Öland upptäcktes den så sent som 2013 på en sandig havsstrand på nordöstra delen av ön och har successivt spridit sig något på den betade strandängen. Under 2020 noterades den även något längre söderut vid Sandbybadet; den bedöms som bofast och expanderande. Hur den kommit till Öland är oklart, kanske långspridd med frön från de rika lokalerna på Ekstakusten som ligger ca 80 km rakt österut? Eller har den liftat med en filt som någon badsugen som nyligen varit på Gotland brett ut på stranden norr om Kesnäsudden?

Sent inkommen, bofast.

Inkommen, bofast.
Sandstränder och grusstränder, strandvallar, sanddyner och sandhed; enstaka fynd längre in i land på grus- och sandhögar (säkerligen med materialet från stranden). Förmodligen har arten kommit in med sjöfarten (Pettersson 1958), men även fågelspridning diskuteras i Petterssons arbete. Sandsallat sprider sig, förutom med frön, även med rotskott och har därför stor konkurrensförmåga.

Efter att arten etablerats och ökat på ursprungslokalen (Müntzing 1945) fortsatte spridningen till fiskeläget på Kapelludden i När 1936 (Fr i S), Närsholm 1946 (Fr i LD, UPS), sandstrand norr om Ljugarn i Ardre 1946 (Åkerblom 1947), Sandviken i Östergarn 1947 (T. Carlsson enligt Pettersson 1958), innanför Heligholm i Vamlingbo 1948 (Åkerblom enligt Pettersson 1958), 1 km norr om Folhammar i Ardre 1950 (Pettersson ms), Snoder ås mynning i Silte/Sproge samt ca 2 km söderut i Silte 1951–54 (B. Holma enligt Pettersson 1958), inre delen av Pilgårdsvik i När 1952 (A. Gustavsson i LD). Hos Pettersson (1958 s. 149) finns inprickade växtplatser även vid Hörte i Burs, Virudden och Djaupdy i När samt från Ljugarn i Ardre längs hela sandstranden till Grynge i Gammelgarn. Expansionen har därefter fortsatt, och sandsallat finns nu runt huvudön samt på Fårö (här först sedd ca 1967, B.-O. Landin enligt RSt), men är ej helt säkert sedd på Gotska Sandön.