
ripbär
Arctous alpina
ripbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

ripbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- ripbär






Inga nycklar finns för detta taxon.
Närkes flora
Fjällväxt som aldrig setts i Närke i modern tid men registrerats från Dryas-tid, sedan omkring 10 000 år, i bottenlagren vid Mosjömossen vid Laxå i Ramundeboda 1905 (G. Andersson 1906).
Uppgiften om artens förekomst ”på Räfåsen” [Karlskoga?] enl. Samzelius (ms 1758) är uppenbart felaktig.
Ångermanlands flora
[Tvivelaktig uppgift från Tåsjö Tåsjöberget S sidan (A. Hörnfelt enligt Olsson 1890, 1896)]
Härjedalens kärlväxtflora
Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "från Linsälls Wålar på alla fjell."
Atlas of North European vascular plants
1455 Arctostaphylos alpina (L.) Spreng.
Syn.: Arctous alpina (L.) Nied.
This arctic-montane species is widely distributed in Eurasia and N. America. The E. Asiatic var. japonica (Nakai) Hult. and the closely related A. rubra (Rehd. & Wils.) Fem. in E. Siberia and N. America are mapped separately. However, the distribution pattern in Asia and N. America does not seem to be definitely settled. The species belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. Il, p. 50 and map 41). Same fossils of interglacial, glacial and late-glacial age have been found in Europe. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 329.
NILS-arthandbok
Krypande, bladfällande ris med tunglika, tandade, spetsiga blad med tydlig, rikt förgrenad nervatur. Bladen är bredast rätt nära spetsen och är oftast något vikta på längden. Grenar typiska: levande “bladrosett” i spetsen, tätt följd av döda, papperslikt rasslande blad från fjolåret, därefter en sträcka med grånade bladskaftsstumpar, och, längst bak, slät, rödbrun, mjölonlikt flagnande bark. På hösten blir bladen knallröda. I skottopparna en liten klase med vita, urnformade blommor. Frukten är ett till slut svart bär med 5 rätt stora, hårda frön.
Ripbär är allmän i fjällen, mest typisk på torr videxponerad hed, men även i hedskog. Utpostlokaler på många toppkala berg i skogslandet.
Förväxlingsrisk:
Närmast omisskännlig. De flesta andra ris utom blåbär och odon har läderartade blad (blåbär och odon liknar ej ripbär).
Glansvide (Salix myrsinites) (huvudsakligen fjälltrakter) har också torrt rasslande fjolårsblad, men är oftast mer upprätt, och de friska bladen är fastare och glänsande.