Katarina Stenman
Bjuröklubb, Lövånger 2013-08-16
Taxasida
repestarr
Carex loliacea
L.
repestarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Katarina Stenman
Översikt
Översikt
repestarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- repestarr
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Carex loliacea
Vetenskapligt namn, fullständig form
Carex loliacea L.
Svenskt namn
repestarr
norwegianBokmal
nubbestarr
norwegianNynorsk
nubbestorr
Finskt namn
korpisara
finlandSwedish
repestarr
Foton
Anders Delin
Mellan Halvfari och Sandnabben, Skog 2014-06-18
Patrik Engström
Vidbo, Sigtuna kommun 2022-06-03
Patrik Engström
Sitoälvsbron 2022-07-24
Patrik Engström
Storön 2013-07-15
Patrik Engström
Abisko 2008-07-10
Lars Efraimsson
Gruvberget, Forshaga kommun 2017-06-12
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
449 Carex loliacea L.
This boreal-montane species belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. I, p. 78 and map 69) but has evidently wide gaps in the N. Atlantic and Behring Sea areas.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Kulturskyende sumpskogsväxt, täml. sälls.–spridd i Skogsbygden, karaktäristisk för käll- och drågpåverkade löv och barrskogar ss. backkärr, al- och andra lövkärr, bäckomgivningar etc. I Viby har Nilsson (1978) registrerat 17 lokaler.
Ett par av Närkes största bestånd sågs 400 m N om Mantorp i Lillkyrka 1933, ”sannolikt ca 200 tuvor” (Broddeson ms) och i utloppskärrets N-spets i Östra Trolldalen i Kil (Löfgren 1996a).
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
En nordlig art med de sydligaste förekomsterna i norra Småland. Den växer främst vid källor och bäckar i sumpskogar.
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
Spridd-tämligen sällsynt, mest i skogsbygder. Säkerliken förbisedd ovan Mälarslätten (frånsett i Hallstahammar). Utbredningstyp: N1.
Flora över Dal
Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.
Leffler 1866.
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Spridd i hela landskapet, även på större skärgårdsöar såsom.
Härjedalens kärlväxtflora
Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund.
ISBN 91-971255-9-8.
Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "mellan Funnesdalen och Ljusnedal vid sjön."
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Repestarr har sina sydligaste svenska förekomster i Småland. Den växer i fuktig, näringsrik skogsmark, särskilt i skuggig, örtrik granskog med översilande grundvatten, vid källdrag och i bäckraviner.
Repestarr gynnas i viss mån av störning och kan tillfälligt bli riklig i körspår och på fuktiga hyggen. I stort gäller dock att förekomster av repestarr utvisar stora naturvärden och bör visas hänsyn i skogsbruket.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer i lösa tuvor på fuktig till blöt mark i översilad, källrik sumpskog och längs små bäckar och dråg i sluttningar. Nordlig art som i landskapet verkar vara kalkgynnad och gynnas av rörligt grundvatten. Sällsynt. 11 lokaler i 10 rutor.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Repestarren växer i alkärr eller örtrika sumpgranskogar med rörligt markvatten, särskilt kring käll- eller bäckdråg tillsammans med skärmstarr, dvärghäxört och gullpudra.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Tämligen sällsynt till mindre allmän i Uppland. 171 kartblad, 277 kvadranter.
Repestarr växer i gran- och alsumpskogar, ofta i mindre myrstråk med rörligt vatten och i bäckdrag.
Förändring - 19 %. – Repestarr har minskat liksom flera andra småvuxna våtmarksväxter. Den missgynnas antagligen av skogsbruket med dikningar och skogsavverkning.
Repestarr växer i gran- och alsumpskogar, ofta i mindre myrstråk med rörligt vatten och i bäckdrag.
Förändring - 19 %. – Repestarr har minskat liksom flera andra småvuxna våtmarksväxter. Den missgynnas antagligen av skogsbruket med dikningar och skogsavverkning.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Repestarr är ursprunglig. Den angavs förekomma flerstädes i Gävletrakten på 1800-talet och flera lokalexempel ges av både Hartman (1863) och Arnell (1924b). Den är säkert något förbisedd av tidigare botanister som inte trängde så långt utanför kulturbygderna.
De vanligaste följeväxterna är skogsfräken (42%), gran, ekorrbär, älggräs, spädstarr (23%), lingon, blåbär och gråstarr.
De vanligaste följeväxterna är skogsfräken (42%), gran, ekorrbär, älggräs, spädstarr (23%), lingon, blåbär och gråstarr.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Vissa karaktärer som skiljer repestarr från spädstarr nämns under denna art. De är bägge mycket smalbladiga och växer på fuktig till våt skogsmark. Repestarr blommar i vitsippans eller skogsstjärnans tid, före gråstarr. Frukter sprids i mjölkens tid. De är då bruna, medan spädstarrens, åtminstone i ljusa miljöer, blir svartbruna. Bladen övervintrar till stor del gröna.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Repestarr är en av skogsbäckarnas karaktärsväxter. Den finns både längs artrika och artfattigare bäckar, vanligen då de går genom granmarker. Den tillhör främst bäckarnas översvämningszon och växer ofta en bit från bäcken. Den rotar sig i låga mossor på fast mineraljord, gärna på svämgrus, eller i eroderade gropar i bäckkanten. Dessutom finns den i annan blöt skog, både i ren gransumpskog och i granskog med inblandning av t.ex. gråal Alnus incana, då särskilt i kanten av tidvis vattenfyllda svackor. Någon gång finner man den vid källbäckar och i rikkärrskanter, mer sällan bland högörter i granskogssluttningar. Arten tycks vara konkurrenssvag och rotar sig helst på glest bevuxna eller bara fläckar.
Repestarr står ofta i stark skugga men blommar rikligare i ljusöppna lägen. Den kan gynnas av blottad mineraljord och är en vanlig kolonisatör i fuktiga skogsbilvägsdiken. Arten ses inte sällan på hyggen, t.ex. i blöta gropar och körspår i mark med ytligt grundvatten. Den kan dock missgynnas av uttorkning vid uthuggning.
Repestarr står ofta i stark skugga men blommar rikligare i ljusöppna lägen. Den kan gynnas av blottad mineraljord och är en vanlig kolonisatör i fuktiga skogsbilvägsdiken. Arten ses inte sällan på hyggen, t.ex. i blöta gropar och körspår i mark med ytligt grundvatten. Den kan dock missgynnas av uttorkning vid uthuggning.