Taxasida

ramslök

Allium ursinum

L.

ramslök är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

ramslök är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • ramslök
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Allium ursinum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Allium ursinum L.
Svenskt namn
ramslök
norwegianBokmal
ramsløk
norwegianNynorsk
ramslauk
Finskt namn
karhunlaukka
finlandSwedish
ramslök
Danskt namn
Rams-løg
Foton
Patrik Engström
Stenshuvud 2024-05-09
Patrik Engström
Stenshuvud 2024-05-09
Patrik Engström
Stenshuvud 2024-05-09
Peter Ståhl
Långhäll, Valbo 2020-06-09
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-05-29
Ingemar Gustafsson
2019-05-28
Nicklas Strömberg
Omberg, Ödeshög, Ög 2008-05-24
Nicklas Strömberg
Stocklycke, Omberg, Ög 2008-03-23
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

143 Allium ursinum L.

This species is mainly restricted to Europe. The E., SE. and partly S. population is distinguished as subsp. ucrainicum Kleop. & Oxn. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 93.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Ramslök är idag känd från en lokal med naturlig vegetation, där den funnits åtminstone sedan 1960-talet (se nedan). Dessutom är den sedan 1970-talet känd som troligen förvildad från Veddige Kullagården (Ohlander 1971). Ett äldre belägg från Ljungby 1897 (J. Wallmark i UME) är troligen från odling. Det kan också vara en etikettförväxling.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Mulljordsgynnad prydnadsväxt. Inga Samzeliuslokaler har återfunnits (Junell 1971). Hartman (1889) och Neuman (1901) tog inte upp dessa. De ansåg möjligen att uppgifterna gällde odlade ex.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Sannolikt gammal bofast art, dessutom odlad som prydnadsväxt och förvildad.

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Larsson 1851.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast; dessutom särskilt förr odlad som köks- och medicinalväxt och ibland rikligt förvildad.
Förändring och hot: frekvensförändring mindre än 16 %. Påfallande långlivad på gamla lokaler men sällan etablerad på nya.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Ramslök växer skuggigt på näringsrik och mullrik, helst fuktig jord, gärna i raviner och sluttningar eller längs stränderna av vattendrag. Oftast ser man den i ädellövskog med hassel och i sumpskog med ask eller al, men även i bokskog och bland- eller granskog. Den kan också påträffas på övergivna slåtterängar. – Arten odlas som prydnadsväxt och har en markant förmåga att fröförvildas och etablera stora bestånd.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Ramslök växer på frisk–fuktig, mullrik och skuggig mark, gärna med ytligt grundvatten och ses främst i ädellövskog, granlundar och hässlen. Ramslök odlas ibland och kan då hamna på utkast, förvildas i vägkanter, tallskog och snårmark, ibland på till synes alldeles för torra platser.

Ramslök är förvånansvärt stabil på sina lokaler trots att bestånden skattas friskt av många besökare så snart de första bladen visar sig på våren. Troligen har en del förekomster decimerats och försvunnit genom uppodling och utdikning. I Sterner (1986) anförs detta. "Fastmera är flertalet förekomster, även ansenliga sådana, uppenbarligen kvarlevor av en gång långt vidsträcktare bestånd;" Jämfört med Sterner (1938) ses en antydd ökning i statistiska analyser (Telfer). Vår bedömning är att ramslök minskat på ursprungliga lokaler och att de flesta nya lokalerna härstammar från odling.

Gammal och kulturflykting, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, bofast.
Växer i frisk till fuktig lövskog och skuggiga ängen, i kalksluttningar och nedom klintar, men även vid gårdar och kyrkogårdar samt på vägkanter. Linné (Linnæus 1741) skriver: ”Sedan man har sedt at där denne wäxer, under buskarne tol han intet annat gräs brede wid sig, ty hafwa somlige bönder begynt plantera honom bland Humlen, då han fördrifwer Nätzlor, Hundkäxa och annat ogräs.” Linné beskriver emellertid också, från Fleringe och Rone, hur ängarna stod fulla av ramslök, som växte ymnigt under hasselbuskar och askträd. Det är möjligt att ramslök är ursprunglig på Gotland och i efterhand har introducerats i trädgårdarna, så som Linné skriver, men det är också möjligt att ramslök ursprungligen funnits i odling och att den därifrån rymt ut i naturen.

Johansson (1897) anger ramslök som ”H. o. d. på n. och s. Gotl., däremot sälls. på ett bredt bälte af mellersta”. Detta stämmer än i dag, då ramslök är ovanlig från SandaTofta bort mot Roma.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Ramslök växer skuggigt på frisk till fuktig mullrik jord, som innehåller skal eller är påverkad av basrikt berg. Den förekommer i regel i stora bestånd i ädellövskog eller granskog, gärna i sluttningar, raviner eller längs källdråg samt i sumpskogar och skogskärr. Vid havet kan den någon gång påträffas i krattskog i bergsskrevor. Arten tycks vara mycket beständig på sina lokaler.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer på fuktig till frisk mullrik jord i ädellövskog och hässlen, nedom bergbranter och i sluttningar, kan även invadera igenväxande hagar och ängsrester. På några ställen, t.ex. Oskarshöjd i Floda, odlad och förvildad. Kalkgynnad och kräver lång vegetationsperiod. Ganska vanlig på Kinnekulles alunskifferlager och kring Nordbillingen, sällsynt i övrigt. Kartan inkluderar förvildade förekomster. 88 lokaler i 35 rutor (4 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Ramslöken växer i fuktiga lundar på djup mull, vanligen massvis där den förekommer. På Ramsholmen i Sorunda växer den i oändlig mängd i gammal lövängsmark. Kanske är ramslöken ursprunglig på en del av lokalerna där den växer tillsammans med lundlosta och lundslok. Ramslöken har emellertid också planterats som köksväxt eller prydnadsväxt (Luut 1769) och många av förekomsterna beror uppenbarligen på inplanteringar, som vid Nynäs och de nu utgångna förekomsterna i Tureholms och Tullgarns slottsparker.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala

Ramslök växer på frisk till fuktig mark i täta bestånd i lövskogar och lundar, ofta i bäckraviner. I skärgården förekommer den i lövsnår och i aldungar i sänkor mellan hällarna. På vissa öar i innerskärgården kan den växa i täta, utbredda mattor under försommaren, så att den karakteristiska lökdoften känns på långt håll. Flera av förekomsterna återfinns i parker, där den ursprungligen planterats och nu bildar utbredda mattor.
Förändring + 73 %. – Ramslök har ökat kraftigt, liksom flera andra lundväxter.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Ramslöken är ursprunglig. Landskapets enda växtplats vid Långhäll nära Upplandsgränsen är också Sveriges nordligaste. Den upptäcktes enligt Erik Almquist av en student, troligen något år före 1926 då Almquist besökte lokalen. Förekomsten är av allt att döma fullt spontan.