Taxasida

polartåg

Juncus biglumis

L.

polartåg är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

polartåg är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • polartåg
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Juncus biglumis
Vetenskapligt namn, fullständig form
Juncus biglumis L.
Svenskt namn
polartåg
icelandic
Flagasef
norwegianBokmal
tvillingsiv
norwegianNynorsk
tvillingsiv
Finskt namn
kaksikkovihvilä
finlandSwedish
polartåg
Foton
Patrik Engström
Katteråive 2011-07-31
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

203 Juncus biglumis L.

This arctic-montane species belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. I, p. 44 and map 37).

NILS-arthandbok

Stefan Ericsson, SLU Umeå, Institution för skoglig resurshållning

En kortvuxen tågväxt som på sin höjd blir upp till knappt 2 dm. Strået är styvt upprätt med ett enstaka stjälkblad och tätt tuvade basalblad. Dessa är trådsmala och upprätta. Blommorna är endast två till antalet och sitter över varandra i toppen av strået. Kalkbladen är brunaktiga och trubbspetsade. Nedan den lilla blommorna finns ett mörkt stödblad som är längre än blom- eller fruktställningen.

Polartåg växer på frisk till blöt mark i fjällen. Den är indifferent till kalk. Typiska lokaler är kärr, snölegor, stränder och olika sorters översilad mark. Arten finns endast i ren fjällmiljö och kan gå upp på ganska höga nivåer. Utbredningen sträcker sig från Härjedalen och norrut.

Förväxlingsrisk:
Liknar mest lapptåg (Juncus triglumis), se mer under denna art.
Bruntåg (Juncus castaneus) har oftast fler än tre blommor och dessutom ofta flera blomgrupper i våningar. Stödbladen är ofta mycket längre än frukterna. Basalbladen har en cm-bred skiva.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Landeberg (ms 1811): ”Växer i en liten Skogsmyr i Endre”. Uppgiften är säkerligen fel (Johansson 2010).