parkslide

Se: rosenslide Reynoutria japonica var. compacta och vanligt parkslide Reynoutria japonica var. japonica

Odlad som prydnadsväxt; ny bofast art.

Parkslide är en införd, flerårig prydnadsväxt som förvildats och naturaliserats. Den bildar höga, täta snår i anslutning till vägar eller i bryn mot tomter, på diverse ruderatmarker och någon gång vid havsstränder, t ex på strandhedar. Ibland betraktas den som ett besvärligt ogräs. Under loppet av några decennier har arten genom plantering och trädgårdsutkast spritts över hela landskapet.

Parkslide, som är hemmahörande i östra Asien, infördes som prydnadsväxt till Sverige under 1800-talet och är känd som förvildad sedan 1909.

Ej tidigare uppgiven för Dalsland.

6; uppgifter från Mälarområdet, bofast åtminstone på en lokal: Arboga Arbogaåns öppna brink mitt emot Grindberga, stort bestånd 1979 (Löfgren & !). Upptäckt av Löfgren, som känt förekomsten i minst 30 år. Från början säkerligen kommen med trädgårdsrens från ett närbeläget villaområde Norlund, mindre snår i tallaspdunge 1979 (Löfgren). Kung Karl Tegeludden 1948 (Hamrin). Västerås Ö Hamreskolan, tämligen gles, fuktig björk-klibbalskog (invid alkärr), dominerad av Filipendula ulmaria, liten grupp, dock med kraftiga blad 1978(!). Ängsö Roligheten, riklig 1889 (A. E. Luhr enligt SAM. 1923a). [Dessutom från klippt gräsmatta flyktad till häck i Barkaröbys villaområde 1970-talet(!).]

Utbredningstyp osäker.

Parkslide härstammar från östra delarna av Asien (Japan, Korea, Taiwan och Kina) där den ofta är en pionjär på vulkanisk mark. Den är ljuskrävande och salttålig. Parkslide introducerades i Norden runt 1880-talet för odling i trädgårdar och som foderväxt (Jonsell 2000). I Sverige noterades den första gången förvildad 1909. På dagens Öland är den vanligast som utkast i gamla sandtag, på tippar med trädgårdsavfall samt jord- och stenhögar. Ibland ses den i vägkanter eller kvarstående på ödetomter. Parkslide är vid några tillfällen noterad på sandstränder nära havet, i betade torrängar och glesare skogar.

Parkslide förekommer främst utmed västra Öland nära större tätorter som Borgholm och Färjestaden. Norr om Borgholm är fynden ännu få. Den har expanderat kraftigare än släktingen jätteslide R. sachalinensis och bedöms bofast på dagens Öland.

Såvitt känt finns bara vanligt parkslide var. japonica på Öland. Parkslide räknas som en invasiv art men omfattas inte av den lagstiftning i EU som rör invasiva och främmande arter. Den bekämpas aktivt eftersom den kraftiga tillväxten gör att den bildar monokulturer som tränger ut andra arter och dess rötter kan skada byggnader och vattenledningar.

Kulturflykting, bofast.

Kvarstående och förvildad, bofast. 
Vanlig i odling. Kvarstående vid bebyggelse och på ödetomter, spridd med utkast av jord och trädgårdsavfall ut i naturen och till soptippar. Arten sprider sig uteslutande vegetativt men är mycket seglivad och konkurrenskraftig. På några lokaler är den väletablerad, exempelvis på Galgberget 350 m sydost om krematoriet i Visby ca 1990 (165004 639511 BL).

Två varieteter av parkslide är kända från Gotland: rosenslide var. compacta samt vanligt parkslide var. japonica. Rosenslide är rapporterad från en lokal och vanligt parkslide från elva. Övriga rapporter anger inte varieteten, men troligen är samtliga vanligt parkslide.

Prydnadsväxt från Ostasien, som finns kvarstående på gamla tomter men som också spritts vegetativt med rotdelar från trädgårdsutkast och etablerats i diken, utefter bäckar, på vägkanter samt på jordhögar och skräpmarker. Arten började spridas under tidigt 1900-tal och takten har ökat under andra hälften av seklet.

Se även rosenslide Reynoutria japonica var. compacta

Parkslide är en flerårig jätteört som har odlats som prydnadsväxt sedan 1800-talet. Den bildar utbredda och ogenomträngliga snår i många äldre trädgårdar, ibland också i dikesslänter, på tippar och annan skräpmark där jordstammar kommit ut med trädgårdsrens. Spridningen har framför allt skett under 1900-talets andra hälft och ökningen pågår fortfarande. Arten sprids däremot inte alls med frö hos oss.

Östra Asien. I Sverige odlad och förvildad upp till södra Norrland.

Parkslide har förvildats från odling i sen tid. De första uppgifterna från landskapet är från 1949. Arten har längre söderut visat sig bli starkt invasiv, och kan möjligen bli det även hos oss. Enstaka uppgifter om parkslide och jätteslide kan gälla deras hybrid, hybridslide Reynoutria × bohemica. Den var okänd för oss under inventeringen, men har senare bekräftats på en lokal.