Patrik Engström
Håslövs ängar 2024-05-09
Taxasida
luddfingerört
Potentilla heptaphylla
L.
luddfingerört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
luddfingerört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- luddfingerört
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Potentilla heptaphylla
Vetenskapligt namn, fullständig form
Potentilla heptaphylla L.
Svenskt namn
luddfingerört
Danskt namn
Mat potentil
Foton
Thomas Gunnarsson
Håslövs ängar,Gustav Adolf,Kristianstad 2014-05-03
Patrik Engström
Håslövs ängar 2024-05-09
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Gammal bofast art.
Luddfingerört är nationellt rödlistad (Gärdenfors 2005).
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1117 Potentilla heptaphylla L.
This mainly European species is restricted to open grassland and sandy areas. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 216 and 217.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: har troligen alltid varit sällsynt och tycks endast ha varit obetydligt vanligare vid mitten av 1900- talet. Nationellt rödlistad (EN).
Förändring och hot: har troligen alltid varit sällsynt och tycks endast ha varit obetydligt vanligare vid mitten av 1900- talet. Nationellt rödlistad (EN).
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Luddfingerört växer sällsynt på torrängar i Skåne och västra Blekinge. En uppgift hos Högberg (1843) att P. opaca (en synonym till P. heptaphylla) sällsynt förekommer på sandiga ställen i Småland beror nog på förväxling med grå småfingerört P. subarenaria.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Luddfingerört förekommer i Mellan- och Sydeuropa med nordliga utpostlokaler i Danmark och Sverige. I Sverige är den funnen i västra och nordöstra Skåne samt sydvästra Blekinge där den växer på kalkrika, betade torrängar av ängshavretyp. Förekomsterna i västra Skåne har minskat starkt under 2000-talet. Marken bör helst vara av morän, inte sandig (Olsson & Wigermo 2013).
Under granskningen av belägg i släktet Potentilla har experten Thomas Gregor ombestämt ett fynd från Öland. En viss tveksamhet om bestämningen har senare framkommit efter brevväxling med granskaren. Ytterligare ett äldre belägg är bestämt av Per Lassen till luddfingerört. Insamlarna är seriösa och noggranna, belägg och etiketter ser bra ut så det borde inte vara någon tvekan om att luddfingerört finns, eller i alla fall har funnits, på Öland. Därför var det inte helt överraskande när arten hittades 2019 på alvarmarken öster om Vickleby kyrka.
Luddfingerört känns igen på de tätt håriga bladen och stjälkarna, de sistnämnda ofta tydligt röda. Håren på bladskaften är vitaktiga, inte genomskinliga, och de ger plantan ett luddigt utseende. Bladen är tandade ned till häften och basalbladen är 7(–9) fingrade. Blommorna är något större och klarare gula än hos småfingerört P. verna vilken den lättast kan förväxlas med; ofta växer de båda arterna tillsammans.
Gammal, bofast.