Patrik Engström
Sandbymålet 2012-06-01
Taxasida
liten kärrmaskros
Taraxacum litorale
Raunk.
liten kärrmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
liten kärrmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- liten kärrmaskros
Taxonomi
Namn
Inga alternativa namn hittades.
Foton
Patrik Engström
Sandbymålet 2012-06-01
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Örebro Lännäs Vinön, bete 200 m S om norra strandens mitt 1933 (Haglund & Morander 1937).
Arboga Götlunda Stora Räfsvik, landvinning 1931 (Haglund & Morander 1937).
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Taraxacum litorale är nationellt rödlistad (Gärdenfors 2005).
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Förändring och hot: Nationellt rödlistad (VU).
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Liten kärrmaskros är spridd i södra delen av landet norrut till Gästrikland. Den växer i frisk till fuktig ängs- och betesmark på mineralnäringsrikt underlag, i Småland framför allt på välhävdade havsstrandängar och i strandängsfragment på block- och stenstränder.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 15 rutor. Troligen inte ovanlig vid havet; i inlandet mycket sällsynt (aktuella fynd saknas). – Ursprunglig.
Liten kärrmaskros betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 15 rutor. Troligen inte ovanlig vid havet; i inlandet mycket sällsynt (aktuella fynd saknas). – Ursprunglig.
Liten kärrmaskros betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Liten kärrmaskros växer på frisk–fuktig, ofta kalkpåverkad och näringsfattig mark. I Sverige förekommer den främst utmed kusterna, från Bohuslän runt sydkusten, vidare norrut till Uppland samt på Öland och Gotland. Inlandslokaler finns främst i kalktrakterna i Väster- och Östergötland.
Liten kärrmaskros är konkurrenssvag och växer främst i välhävdade kalkfuktängar, i kanten av skogs- eller alvarkärr samt fuktiga svackor mellan gamla strandvallar. Den behöver tramp från betesdjuren som skapar luckor i vegetationen där fröna kan gro och där betet håller borta förnaansamlingen. Ibland ses den i kanten av större vätar, längs bäckar och i gamla stenbrott. När igenväxande betesmarker röjs kan den dyka upp, kanske har den fortlevt en tid men inte orkat att blomma.
Liten kärrmaskros är spridd främst på Stora Alvaret och östra sjömarkerna. Inom Mittlandet är fynden färre. Jämfört med kartan i Saarsoo & Haglund (1962) ligger prickarna idag något glesare. Liten kärrmaskros bedöms ha minskat med tanke på att kvalitén på dess favoritmiljö, välbetade kalkfuktängar, har försämrats.
Liten kärrmaskros är småvuxen och känns igen på bladen som har få sidoflikar och en stor hjälmlik ändflik. Holkfjällen är löst tilltryckta, blomkorgen liten och pollen saknas. Bladskaften är röda och även mittnerven är tydligt röd, åtminstone i den nedre halvan.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ursprunglig.
Fuktiga miljöer: strandängar, vätar, kalkfuktängar, källmyrar. I sitt biotopval skiljer sig liten kärrmaskros från andra arter inom sektionen nordmaskrosor sect. Borea; som artens svenska namn antyder skulle den kanske hellre föras till sektionen kärrmaskrosor sect. Celtica. Några av artens växtmiljöer har kanske vuxit igen sedan 1960-talet, men troligen är den också förbisedd.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Liten kärrmaskros växer i Bohuslän på havsstrandängar, gärna steniga och ganska torra.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Växer i betade kalkfuktängar på Falbygden i vid mening. Rödlistad art (NT missgynnad). Noterad från 5 lokaler i 4 rutor.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Nationellt rödlistad – hotklass NT (missgynnade). Kustbunden art som växer i öppna–halvslutna miljöer i hagmarker, öppna blandskogar, på strandängar, gärna på näringsrik mark. Sannolikt starkt minskande.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Arten växer på havsstränder och kalkfuktängar. Den har minskat genom igenväxning av kalkrika, fuktiga betesmarker. Sällsynt och minskande från Skåne till Gästrikland. Rödlistad.