
lapptåg
Juncus triglumis
lapptåg är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

lapptåg är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- lapptåg






Inga nycklar finns för detta taxon.
Ångermanlands flora
V inlandet Tåsjö (A. Hörnfelt enl P. Olsson 1888 jfr Hyl . 1953), uppgiften måste anses tvivelaktig.
Härjedalens kärlväxtflora
Först uppgiven av Sjöstrand (1833).
Atlas of North European vascular plants
202 Juncus triglumis L.
Within this arctic-montane species at least two taxa may be distinguished, viz. subsp. triglumis whith a circumpolar distribution (Hultén, Circumpol. I, p. 48, 214 and map 42) and subsp. albescens (Lange) Hult. in C. and E. Asia, N. America and on Greenland. The taxonomy and distribution of these taxa in N. America are, however, somewhat uncertain (l. cit.). Porsild & Cody 1980, p. 194, report only subsp. albescens for Canada.
NILS-arthandbok
En liten, upp till två dm hög, tågväxt med styvt upprätt strå. De tuvade basala bladen är trådtunna och ganska styvt upprätta. Strået saknar bladskivor. Blommorna som utgår från samma punkt sitter tätt tillsammans i toppen och är för det mesta tre till antalet. Kalkbladen är ljusbruna men mörknar med tiden och har trubbiga spetsar. Frukterna är mörka, glänsande och avlånga. Under blom- eller fruktställningen finns flera korta brunaktiga stödblad som är lika långa eller kortare än de mogna frukterna.
Lapptåg växer på kalkrik, frisk till blöt och gärna grusig eller lerig mark i fjällen. Den ses ofta på stränder, i översilade sluttningar, vid källor och i kärr. Arten är ganska vanlig i de områdena av fjällkedjan där berggrunden är den rätta men saknas helt i surare regioner. Den är sällsynt nedanför fjällkedjan och finns från Norra Dalarna och norrut.
Förväxlingsrisk:
Liknar mest polartåg (Juncus biglumis), se mer under denna art.
Bruntåg (Juncus castaneus) har oftast fler än tre blommor och dessutom ofta flera blomgrupper i våningar. Stödbladen är ofta mycket längre än frukterna. Basalbladen har en cm-bred skiva.