korsandmat

Växer i näringsrika vatten, allm. i Hjälmarens strandvassar på sjöns N-sida där ett 30-tal lokaler karterats i Götlunda fr.o.m. 1974 samt ett 10-tal vardera i Glanshammar och Rinkaby (Nilsson 1986). Liknande förekomster, i sänkta och starkt påverkade sjöar, finns flerst. ända uppe i Skogsbygden. I Lerbäck sågs den mattbildande 1960 på Norens botten (Hallin ms).

Utom i sjöar finner man växten i näringsrika källdammar, gölar, åsgropar, kärrdiken och kalkbrott m.m. Korsandmat iakttogs blommande vid Reträtten i Örebro 1883 (O. Hellbom enl. Hedera 1887).

Gammal bofast art.

374 Lemna trisulca L.

This widespread species belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. I, p. 130 and map 122). It has also a wide distribution outside the map area.

Tämligen allmän i Mälarområdet (möjligen allmän i Mälaren vid sorgfällig undersökning); högre upp spridd-tämligen sällsynt i Ö. Västmanland. En västlig lokal i Nedre Bergslagen (5). I förhållande till bl.a. Lemna gibba och Spirodela (och även L. minor) förhållandevis köldhärdig (LOHAMMAR 1938b, 1940). Når via Norrlandskusten upp i Torne älvs omgivning, varför anhopning till Västmanlands Ö. del delvis måste antas bero på gynnsamma, trofiska förhållanden. Den västliga utpostförekomsten (i näringsrik damm eller dikningskanal) samtidigt knappast tillfällig - vittnar snarare om utebliven spridning mellan denna och Mälaren. Förmodligen förmår växten utbreda sig också i S. Västmanland: s nu fyndfattiga eutrofbygder, kanske också på enstaka, kulturpåverkade ståndorter längre in i Skogslåglandet. Utbredningstyp: S3.

Nästan enbart vid kusten i skyddade, djupt inskurna vikar, fjärdar, laguner, deltaarmar i älvutlopp osv. med stillastående, näringsrikt vatten som oftast är kraftigt utsötat. Mest i grunt vatten med sand- eller dybotten men kan vara helt nedsänkt på några meters djup. Endast ett enstaka inlandsfynd. - 24 (11).

Korsandmat är ursprunglig men starkt kulturgynnad. I norra Halland är den funnen i hällkar men de vanligaste växtplatserna är märgelhålor och dammar samt avsnörda gölar eller korvsjöar vid slättlandsåarna. Arten är bunden till mycket näringsrika vatten, men eftersom den håller sig svävande på varierande djup är den något mera beroende av klarare vatten än övriga andmatsarter. Trots detta finner man den oftast tillsammans med andmat L. minor, mera sällan stor andmat Spirodela polyrhiza.

Enligt Ahlfvengren (1924) är arten tämligen sällsynt och han anger endast 7 lokaler från lika många socknar. Den stora skillnaden mellan antalet gamla och aktuella uppgifter tyder på att arten ökat, även om man tar hänsyn till olikheter i inventeringsmetodik. Ökningen kan nog delvis förklaras av att över 3000 näringsrika småvatten i form av märgelgravar skapades under den senare delen av 1800-talet (Fleischer m fl 1984). Ahlfvengrens insamling av uppgifter till floran skedde under 1900-talets första årtionde och man kan nog räkna med att vattenväxternas kolonisering av märgelgravarna tog ett antal decennier. Spridningen fullbordades förmodligen inte förrän ett gott stycke in på 1900-talet. Under de senaste decennierna har de näringskrävande andmatsarterna gynnats av att jordbruksbygdernas småvatten tillförts stora mängder växtnäringsämnen genom utlakning från de kraftigt gödslade åkrarna. Även kvävenedfallet har medverkat i gödningen av dessa vatten.

Larsson 1859.

Korsandmat växer nedsänkt i brackvatten och näringsrikt sötvatten, gärna vid dyiga och leriga stränder. Man påträffar den i grunda sjö- och havsvikar, i dammar och vattenhål samt på lugna ställen i åar.

Korsandmat växer i näringsrikt, stillastående eller svagt strömmande sötvatten; ofta ses sammanhängande sjok av växten nedsänkta i vattnet. Arten kan växa i brackvatten (Edqvist & Karlsson 2007) men det är inte konstaterat på Öland. Dock är den på ett par ställen funnen i sötvattensutflöden alldeles vid havet. Korsandmat växer i skogskärr och gölar, diken, sprängda eller grävda vattenhål, gamla stenbrott och dammar.

Korsandmat har ökat tydligt sedan Sterner (1938). De många dammarna och vattenhålen i dagens odlingslandskap har liksom eutrofieringen av landskapet under andra halvan av 1900-talet gynnat arten. Korsandmat har försvunnit från sydvästra Öland men i stället etablerat sig i några av de östra socknarna. Jämfört med Sterner (1986) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Gammal, bofast.

Ursprunglig. Växer i kanaler, åar och bryor. Merparten av lokalerna finns inom två vattensystem, dels Gothemsåns vattensystem från Roma ner till Holmmyr och Lina myr, dels i Storkanalen genom Mästermyr. Johanssons (1897) ”Flerst.” motsvarar vårt ”mindre allmän”, varför frekvensen är oförändrad.

Korsandmat växer oftast nedsänkt i lugna, näringsrika vatten som dammar, tjärnar och avsnörda, lugna ställen i vattendrag. En uppgift hos Nordin (2000) är felaktig och avser i själva verket kupandmat.

Korsandmat växer nedsänkt i grunt vatten i dammar, diken och vid sjöstränder med rik vegetation. Den växer ofta tillsammans med andmat men eftersom den lever nedsänkt fordrar den i motsats till övriga andmatsarter tämligen klart vatten. Korsandmaten tål viss beskuggning och finns därför ofta vid stränder som skuggas av buskar och träd.

Korsandmat förekommer i samma typer av miljöer som andmat, men mestadels på näringsrikare lokaler, men sällan i hällkar och andra tidvis uttorkade småvatten. Den förekommer även i utsötade brackvattenvikar.

Förändring +10 %.

Korsandmat är ursprunglig. Den angavs förekomma flerstädes i havsvikarna i Gävletrakten vid 1800-talets mitt. Enstaka gamla fynd finns också från Dalälvsområdet. Det går inte att avgöra om växten ökat eller minskat.

På grund av sitt levnadssätt är korsandmat en mycket lite observerad och känd art. Den finns mest i grunda havsvikar och förökar sig vegetativt och bygger upp tussar eller större sjok av de egendomligt formade bålar som den består av. Dessa vilar på bottnen, men sitter inte fast i den. De kommer upp till ytan om de sitter intrasslade i andra arter som rycks upp och bildar drift, till exempel knoppslinga. De kommer också upp med fisknät, som har nått ner till bottnen. Enligt Ryman & Anderberg (1999) flyter den också upp när den blommar, men vi har inte sett detta.
Korsandmat övervintrar grön.