korn

Se tvåradigt korn Hordeum vulgare var. distichon

Se tvåradigt korn Hordeum vulgare var. distichon och sexradigt korn Hordeum vulgare var. vulgare.

Odlad och stundom tillfälligt förvildad, mest på lantgårdstomter och vid vägkanter i kulturområden. Först publicerad av DAHLGREN 1911 (Sala). - Efemerofyt. Ergasiofygofyt.

Som kuriosum kan nämnas, att ett (med djur bortfört och tappat?) ax grott i mjukmattartad Sphagnum-torv bland Andromeda, Drosera, Trichophorum alpinum och gett upphov till ett 30-talet skott med dåligt matade ax: Skinnskatteberg: Sillbomossen 1975(! UPS).

Skallöst eller naket korn, i Närke benämnt Himalayakorn, är en urgammal kulturväxt känd från Närke sedan stenåldern för 5 000 år sedan bl. a. vid Hjulberga i Eker/Kil (Welinder 1984).

Skalkornet dök upp i Sverige under bronsålder (Müntzing 1963), i Närke vid yngre järnålder–vikingatid för 1 600-1 000 år sedan vid Mark och Friedhof i Almby samt Förlunda i Hovsta (Hjelmqvist 1955). Kornet ”odlades under medeltiden, på backkrön och höjder, nu ofta barrbevuxet med odlingsrösen” vilka minner om ett fornt, primitivt åkerbruk (Sjöbeck 1935b). Vid kyrkobygget i Kumla på 1470-talet inköptes stora kvantiteter korn för mat till arbetarna (Lagerstedt 1946, Samzelius 1946) och växten nämns i inventarium på Örebro slott 1525 (Nordström & Dahlander 1908).

Se även: tvåradigt korn Hordeum vulgare var. distichon och sexradigt korn Hordeum vulgare var. vulgare

Status: allmänt odlad åkergröda; ibland tillfälligt utkommen eller självsådd men föga beständig. Möjligen den äldsta åkergrödan i Skåne, känd sedan yngre stenålder och förefaller ha varit det viktigaste sädesslaget åtminstone fram till järnåldern (HHje 1955).
Kommentar: uppdelas på två varieteter av vilka tvåradigt korn H. v. var. distichon är överlägset vanligast i odling i dag medan sexradigt korn H. v. var. vulgare odlas som höstkorn endast i begränsad omfattning (mindre än 1 % av arealen, HJo muntl.). Under förhistorisk tid odlades även naket korn H. v. var. nudum, se vidare HHje 1996. Av de inventeringsuppgifter som preciserats till underart avser ca 80 % tvåradigt korn H. v. var. distichon.

Denna odlade form av korn sprider sig ibland till vägkanter, gårdar och avfallsplatser. Sällsynt är den funnen i naturliga miljöer som i skogsbryn, alvarmark och på strandängar. Den finns i två varieteter: sexradigt korn var. vulgare och tvåradigt korn var. distichon. Tvåradigt korn har 73 fynd och sexradigt korn 27 fynd utan någon skillnad i utbredningsmönster.

Kulturföljeslagare spridd från odling, tillfällig.

Förvildad, tillfällig.
Odlad sedan lång tid tillbaka; från järnåldern finns fynd av förkolnade frön från Vallhagar i Fröjel, där korn utgjorde merparten av sädeskornen (folkvandringstid, 400-talet e.Kr., Helbæk 1955). Kornet från Vallhagar var fyrradigt skalkorn; i ett senare, vikingatida fynd från Grötlingbo ingick tvåradigt korn (Hjelmqvist 1996). Münchenberg (1701–02) skrev att ”Gothlands kornet är allenast tvåradigt”, och Linné (Linnæus 1745b, 5 juli 1741) skrev från När: ”Gullands-Korn kallade Inwånarne sielfwe sin Gumring eller Hordium disticum, hwilket är det Kornet, som allmänt sås här på landet.”

I våra dagar förvildad från odling på åkrar till jord-, gödsel- och halmupplag, soptippar, utfordringsplatser på beten, mer naturligt i mås- och trutkolonier. Förmodligen ofta förbigången.

Allmänt odlad, tillfälligt förvildad. Funnen på ladugårdsplaner, markvägar, betesmarker, vägkanter och skräpmark. De flesta fynden avser var. distichon tvåradigt korn, men många är inte specificerade till varietet.