
knipparv
Cerastium glomeratum
knipparv är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

knipparv är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- knipparv











Inga nycklar finns för detta taxon.
Atlas of North European vascular plants
750 Cerastium glomeratum Thuill.
Syn.: C. viscosum auct.
This widespread species probably originates from Europe. It has been spread by man to N. Europe and to large areas of N. America and other parts of the world. With its present distribution it belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. Il, p. 206 and map 197).
Hallands Flora
Knipparv är en gammal, kulturberoende art. Den är ettårig och växer främst på gårdsplaner och åkervägar med gles växtlighet, gärna där marken är något gödslad av lövförna. Andra typiska och ganska vanliga ståndorter är park- och trädgårdsrabatter, gräsmattor samt tramp- och körspår i fuktiga betesvallar och naturbetesmarker.
Arten har sannolikt ökat något i utbredning och frekvens under 1900-talet.
Närkes flora
Troligen oavsiktligt införd i äldre tid, möjligen obeständig men sporadiskt fortlevande genom upprepad tillförsel av frön utifrån i sen tid. Hartman (1866) betraktade den som sälls. men ej anmärkt från norra Närke. Arten är mycket konkurrenssvag och växer i omrörd jord men förvinner snabbt vid igenväxning.
Blekinges Flora
Troligen gammal bofast art (jfr. Karlsson 2001).
Ångermanlands flora
Kulturspridd, troligen mest tillfällig. - 8(8).
Flora över Dal
Sannolikt ganska förbisedd under 1970-talet.
Västmanlands Flora
Fram till 1925 tolv lokaler, härefter blott en uppgift under 1970-talet (lokal 11).
Floran i Skåne.
Förändring och hot: ökning med mer är 75 %; delvis beroende på spridning med plantskoleväxter och gräsfröblandningar.
Smålands flora
Knipparv förbigås lätt men skiljer sig tydligt från hönsarv C. fontanum ssp. vulgare genom sina korta, breda blad och korta blomskaft. Till skillnad från vårarv C. semidecandrum är den ingen vårväxt; den börjar blomma senare och fortsätter till långt in på hösten.
Funnen i 528 rutor; tidigare uppgifter från 93 rutor. Ganska vanlig på höglandet och i sydöstra Småland, i resten av landskapet ganska sällsynt; dock troligen något förbisedd. – Bofast och sannolikt gammal kulturföljeslagare.
Ölands flora
Knipparv härstammar från Västeuropa och Medelhavsområdet och har inkommit till Norden där den är en gammal kulturföljeslagare. På Öland är den först säkert noterad i början av 1900-talet. Knipparv är kulturgynnad och växer främst på ruderatmark där näringsrik och bar jord blottläggs som nygjorda grusplaner, stentippar och jordhögar. Den är också funnen som ogräs i trädgårdar, nyanlagda gräsmattor, åkerkanter, växande mellan gatstenar, längs traktorvägar och gångstigar. Knipparv kan förekomma som ogräs i plantskolor och därifrån sprida sig till villaträdgårdar.
Knipparv har haft en tydlig expansion på Öland under de senaste decennierna. Man kan förvänta sig en fortsatt ökning av antalet lokaler då många lämpliga miljöer erbjuds i dagens landskap. De flesta fynden är gjorda i området nära Färjestaden; för övrigt är de glest spridda, främst på den södra halvan av Öland. På Stora Alvaret finns enstaka fynd från traktorvägar, övergivna bosättningar och liknande miljöer men knipparv växer inte på själva alvarmarken.
Knipparv känns igen på sina korta, breda och håriga blad samt blommor som sitter tätt samlade på korta blomskaft. Blomningstiden är utdragen eftersom plantorna kan gro från tidig vår till sen höst. Man kan därför på samma lokal hitta plantor med helt fräscha blommor medan andra är i slutet av sin livscykel.
Inkommen kulturföljeslagare, bofast.
Gotlands flora
Inkommen, tillfällig (?).
Troligen en nyintroduktion, inkommen genom jordbruket. Arten har hittats på betesmark, i åkerkanter, i sandtag och på ruderatmark.
Bohusläns Flora
Knipparv är kulturgynnad och växer på frisk, öppen, något näringsrik jord i väg- och dikeskanter, betesmarker, trädgårdar, på gårdsplaner, i gräsmattor, på campingplatser och liknande miljöer. Förmodligen är den förbisedd, eftersom den ofta växer på ställen där gräset slås regelbundet.
Västergötlands flora
Sörmlands flora
Knipparv är en vanligen vårgroende ettårig ört. Den är kulturspridd och växer på fuktig, bar, gärna näringsrik jord på ladugårdsplaner, ägovägar och liknande lokaler. Knipparven har antagligen först kommit in med gräsfrö redan före början av 1900-talet. Den har på senare tid även börjat spridas med trädgårdsjord (barkmull) på samma sätt som ogräsformen av bergbräsma. Detta gäller t.ex. samtliga de fåtaliga nutida förekomsterna i Stockholmstrakten. Arten är förmodligen ökande.
Upplands flora
Almq. Sällsynt och sporadisk (oftast fåtalig).
Knipparv förekommer oftast kortvarigt i gårds- och stadsmiljöer på fuktig grusmark, i nyanlagda gräsmattor och planteringar. Antagligen sprids den med jord och med växter från handelsträdgårdar. Den har även rapporterats från vägkanter och fuktiga grusvägar nära bondgårdar och på störda torrbackar.
Gästriklands flora
Knipparv är en kulturmarksväxt som kommit in med människan. Det är dock oklart hur gammal den är i landskapet. I Gävletraktens växter 1848 uppges den förekomma flerstädes. Totalt finns tretton gamla lokalangivelser att jämföra med sex aktuella. I detta perspektiv bör arten ha minskat betydligt men utan att några särskilda orsaker framkommit.
Hälsinglands flora
Knipparv förekom på några ställen i Hälsingland redan på 1800-talet (Wiström 1898). De korta beskrivningarna antyder att den växte i starkt kulturpåverkade miljöer. Under hela vår inventering sågs den bara fem gånger. Ett av de senaste fynden gjordes i en handelsträdgård, och observationer på andra håll talar för att köpta plantor är en källa till spridning. Två fynd har gjorts på rivningstomter. Knipparv gror sent på våren eller på sommaren. Inga gröna delar övervintrar. Blomningen börjar på försommaren och fortsätter in i lärkens tid. Den växer även under tät vegetation med stora blad. Närbild i Natur och vegetation, sid 538.