Taxasida

klostergemsrot

Doronicum pardalianches

L.

klostergemsrot är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

klostergemsrot är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • klostergemsrot
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Doronicum pardalianches
Vetenskapligt namn, fullständig form
Doronicum pardalianches L.
Svenskt namn
klostergemsrot
norwegianBokmal
hjertegullkurv
norwegianNynorsk
hjartegullkorg
Finskt namn
suvivuohenjuuri
finlandSwedish
klostergemsrot
Danskt namn
Hjertebladet gemserod
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2012-06-17
Lars Efraimsson
Strandhagens naturreservat, Mörbylånga kommun 2016-05-20
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2020-05-02
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Mellaneuropeisk prydnads- och läkeväxt.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Alpgemsrot är i likhet med föregående en odlad prydnadsväxt som är funnen förvildad på ett par platser. På den ena lokalen, där den funnits i minst 12 år, sprider den sig med utlöpare och bör karakteriseras som bofast.

Arten härstammar från västra och mellersta Europa och är känd som förvildad i Sverige sedan 1881 (Hylander 1971).

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Ny bofast art; odlad som prydnadsväxt och förvildad t.ex. på vägrenar, eller i utkast. Troligen etablerad vid Mölleryd i Hjortsberga.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: sällan odlad prydnadsväxt; länge kvarstående efter odling eller utkast, starkt vegetativt spridd och synbarligen bofast. Först uppgiven 1904 från Malmö (RLar i LD), men redan 1870 ”sällan odlad” (Lilja 1870) och känd i odling sedan 1600-talet.
Förändring och hot: först i senaste tid etablerad och bofast.
Kommentar: B, granskare TKa.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Alpgemsrot
Klostergemsrot finns spontant i västra Mellaneuropas bergstrakter. Den är storväxt och har många (i regel fler än fem) korgar som är mindre än hos de andra arterna; basalbladen är hjärtlika med mycket smal inskärning och grund, tät och fin tandning. Arten blommar flera veckor senare än de andra. På kontinenten har klostergemsroten odlats som medicinalväxt sedan mycket länge, men i Sverige har den knappast någon sådan tradition. Här har den använts som prydnadsväxt, men som sådan är den nu ovanlig. Den har bättre förmåga att etablera sig än de andra gemsrötterna och kan genom sina långa jordstammar bilda vidsträckta bestånd. Den är skuggfördragande och trivs t.ex. i lövskog. Under inventeringen har den mest påträffats på utkasthögar, skräpmark och vägrenar men även vid gårdar, i lövdungar och i en park.
Funnen i 18 rutor; tidigare uppgifter från 1 ruta. Sällsynt, mest i västra Småland. – Förvildad; bofast åtminstone i Alvesta Västra Torsås, Emmaboda Vissefjärda Jönköping Månsarp och Nybro Örsjö.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Klostergemsrot anses ursprunglig i västra och centrala Europas bergstrakter. Den är sällsynt i odling och påträffas i vägkanter och som utkast. På primärlokalen i Köping sn växer den på en ödetomt och har spridit sig ut i omgivande tallskog. Den är mer skuggtålig än de andra arterna i släktet. Klostergemsrot får anses bofast i landskapet med tanke på hur länge den hållit sig kvar på primärlokalen och dessutom visar växten där spridningstendenser.

Klostergemsrot skiljs på att basalbladen är hjärtlika med en mycket smal inskärning, hela plantan är påtagligt hårig. Blomningen infaller sent i jämförelse med de andra i släktet, andra halvan av maj till mitten av juni.

Kulturflykting, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, tillfällig.
Flerårig trädgårdsväxt, troligen tillfälligt spridd med trädgårdsutkast.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Prydnadsväxt från centrala Europas bergstrakter. Kvarstående eller spridd med utkast och tillfälligt förvildad. 

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Klostergemsroten är ovanlig som trädgårdsväxt och sällsynt som förvildad.

Från mellersta och västra Europa. I Sverige förvildad.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Prydnadsväxt som förekommer spontant i västra Europa, i Sverige odlad i trädgårdar. Sprids med avfall till jordhögar och tippar, ibland påträffad som kvarstående odlingsrest. 17 kartblad, 17 kvadranter.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Noterad vid två tillfällen under inventeringen. To, Kratte masugn, gräsmark, i slänt ner mot bäck, där löv tippas 2005 (BHE & GOD); Hi, Vålnäsberget, körväg ut till båtbryggor 2004 (BHE & GOD). En tidigare uppgift är , Näringen 1978 (G Eriksson enl Lindberg 1979).

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Ett belägg som fått denna beteckning har större blad och blomkorgar än normal klostergemsrot och är mer sannolikt en hybrid där denna ingår (Thomas Karlsson, brev 2017):