Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Uppgiven från 36 lokaler i 20 socknar (Holmgren 1942); inga aktuella fynd.
Taxasida
Kjellmans maskros
Taraxacum kjellmanii
Dahlst.
Kjellmans maskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Översikt
Översikt
Kjellmans maskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- Kjellmans maskros
Taxonomi
Namn
Inga alternativa namn hittades.
Foton
Inga foton finns för detta taxon.
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Hallsberg Sköllersta Pålsboda station 1911 K. Stéenhoff (S, m.fl., Haglund & Morander 1937).
Almby, Asker, Askersund, Axberg, Edsberg, Glanshammar, Gräve, Gällersta, Götlunda, Hackvad, Hallsberg, Hammar, Hardemo, Hidinge, Kil, Knista, Kvistbro, Kumla, Lillkyrka, Längbro, Mellösa, Mosjö, Norrbyås, Nysund, Sköllersta, Svennevad, Tångeråsa, Tysslinge, Viby, Ödeby.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Tidigast samlad 1906 av Carl Pleijel i Västervik Gamleby Lugnet och vägen till Valstad (belägg i S, !H. Øllgaard 2006). – Ej tidigare publicerad från landskapet (om man undantar en sannolikt oriktig uppgift, se nedan).
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Kjellmans maskros förefaller ha minskat starkt från att ha varit vanlig och spridd över hela Öland. Ett visst mörkertal kan förstås föreligga men minskningen är ändå anmärkningsvärd.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Många av de äldre uppgifterna anger gräsmattor och vägkanter som växtplatser, men även ängsmark, ängen och annan gräsmark. Denna art minskade kraftigt under 1900- talet. Lange (1911) bedömde arten som allmän över hela Gotland; från 1940-talet finns belägg från 18 socknar, från 1960-talet elva socknar, och sedan 1983 är arten noterad bara vid ett tillfälle.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Har enligt Edqvist & Karlsson (2007) gått tillbaka i många provinser.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
22 socknar
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Arten tycks numera sällsynt och minskande.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
I Sverige norrut till Västerbotten. Arten har minskat betydligt sedan tidigare, då den med hänsyn till insamlat material var mer eller mindre allmän. Samma erfarenheter finns i princip inom artens hela utbredningsområde. I Uppland numera sällsynt.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Kjellmans maskros är känd från hela landet. Anses ha gått tillbaka i landet under senare decennier (Rydberg 2008), vilket också verkar vara fallet i Hälsingland.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Njurunda Skatan 1930 (G. Haglund i S).
Sundsvall 1906 (C.A. Nordlander i S), 1907, 1910, 1911 och 1912 (Collinder i S); gamla epidemisjukhuset 1958 (E. Evers i S det. S. Nordenstam).
Alnö 1915 (Collinder i S).
Skön Fredriksberg och Petersvik 1912 (Collinder i S).
Timrå Märlo 1904 (F. Ringius i S).
Sundsvall 1906 (C.A. Nordlander i S), 1907, 1910, 1911 och 1912 (Collinder i S); gamla epidemisjukhuset 1958 (E. Evers i S det. S. Nordenstam).
Alnö 1915 (Collinder i S).
Skön Fredriksberg och Petersvik 1912 (Collinder i S).
Timrå Märlo 1904 (F. Ringius i S).