kalvnos

Ej tidigare publicerad från Dalsland.

1633 Misopates orontium (L.) Raf.

Syn.: Antirrhinum orontium L.

This variable species probably originates from the Mediterranean region. It has been widely spread with agriculture and occurs in several parts of the world, for instance in C. and S. Africa, N. America, SE. Asia, Australia and New Zealand. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 392.

Den enda aktuella halländska växtplatsen för kalvnos är stationsområdet i Varberg, där den ettåriga arten funnits ganska rikligt sedan början av 1970-talet (K.-O. Gustavsson). Här tycks enbart finnas vitblommiga exemplar, vilket kan tyda på att förekomsten har sitt ursprung längre söderut i Europa, där denna färgvariant förekommer. Så vitt vi vet tillhör övriga svenska fynd den rödblommiga formen.

Kalvnos är ett gammalt åkerogräs som numera är mycket sällsynt i hela landet. Till Halland har arten kommit i sen tid, sannolikt med utländska frövaror och i något fall med barlast.

Tillfälligt ogräs i åkrar och trädgårdar.

Kalvnos är ursprunglig i Medelhavsområdet och har därifrån genom frövaror använda i jordbruket spridits över en stor del av världen. I Sverige är växten ett gammalt åkerogräs som är konkurrenssvagt och känsligt för bekämpningsmedel. Kalvnos växer på torr–frisk, väldränerad och sandig mark. Fröna kan bevara sin grobarhet några år i jorden. Trots att varje kapsel kan ge 100-tals frön är groningen låg och fröna måste hamna mycket grunt för att gro (Svensson & Wigren 1982 b). Groddplantorna är dessutom känsliga för frost och dör ofta under vintern varför kalvnos mest ses i vårsådda grödor. Blomningen sker då ganska sent på säsongen; på Öland har plantor setts i blom i september–november.

De fåtaliga aktuella fynden härrör från ruderatmarker som jordhögar, tippar för trädgårdsavfall och som ogräs i trädgård. Kalvnos har aldrig lyckats att etablera sig som åkerogräs på Öland medan den på vår grannö Gotland förekommer sällsynt i åkrar (Johansson m.fl. 2016).

Förr inkommen och tillfällig kulturföljeslagare, numera tillfälligt utkommen.

Gammalt ogräs.
Åkrar (betor, korn, vete, raps) samt på annan bar jord, t.ex. körspår, trädgårdsland, en nyanlagd dammvall och ruderatmark. När fröreserven aktiveras kan kalvnos blomma rikligt under några år, för att sedan åter försvinna. Johansson (1897) angav arten som sällsynt på västra Gotland. Det gäller ännu i dag.
Kalvnos är fridlyst.

Kalvnos växer på öppen, torr, sandig mark. Förr förekom arten som åkerogräs, men numera är den oftast en tillfällig gäst, inkommen med gräsfrö. Den kom in i samband med motorvägsbygge på några nya vägkanter, men därifrån försvann den snabbt. På en stenig, exponerad vägskärning vid motorvägsmotet i Rödbo har arten funnits rikligt i åtminstone 40 år.

Förr oftast funnen som ogräs, förmodligen inkommen med trädgårdsfrö. På sin enda nutida sörmländska lokal troligen inkommen med gräsfrö.