Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Småblommig, grenar ung lika långa, blad finflikiga, senblommande.
Taxasida
höstspira
Pedicularis palustris subsp. opsiantha
(Ekman) E. G. Almq.
höstspira är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Översikt
Översikt
höstspira är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- höstspira
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Pedicularis palustris subsp. opsiantha
Vetenskapligt namn, fullständig form
Pedicularis palustris subsp. opsiantha (Ekman) E. G. Almq.
Svenskt namn
höstspira
Finskt namn
syysluhtakuusio
finlandSwedish
höstspira
Danskt namn
Høst-troldurt
Foton
Inga foton finns för detta taxon.
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Sankt växande underart.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Belagda lokaler: Hudiksvall Idenor Drevtjärn, 68393 15701, gungfly 1922 (EHS i UPS); Ljusdal Färila 80 m S om Snåret, 68466 15013, myrlagg 1990 (GWE i S); 1300 m S om Brinnasen, 68468 15013, myrkant 1990 (GWE i S); Los väg till Össjön, 6854 1459, 1919 (OSJ i S).
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Se även kärrspira Pedicularis palustris.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Höstspiran har en mellansvensk utbredning och dess sydgräns går genom Småland. Den växer i öppna, våta kärr, främst i gölkanter och strandkärr vid sjöar, sällan i diken. Den verkar inte vara påtagligt kulturgynnad, även om slåtter och bete nog har ägt rum på många av dess lokaler.
Funnen i 35 rutor; tidigare uppgifter från 3 rutor. Sällsynt, nästan endast på höglandet. – Ursprunglig.
Ökningen av antalet lokaler är skenbar och beror på att underarten tidigare inte har beaktats och på att de ofta otillgängliga lokalerna inte har besökts.
Funnen i 35 rutor; tidigare uppgifter från 3 rutor. Sällsynt, nästan endast på höglandet. – Ursprunglig.
Ökningen av antalet lokaler är skenbar och beror på att underarten tidigare inte har beaktats och på att de ofta otillgängliga lokalerna inte har besökts.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Höstspira är funnen vid några tillfällen under inventeringen men övergången mot vanlig kärrspira subsp. palustris är glidande. På tre av lokalerna nedan växer underarten tillsammans med vanlig kärrspira.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ursprunglig.
Höstspira växer i agmyrar, där den parasiterar på ag Cladium mariscus. Den kan även växa på bunkestarr Carex elata (Pettersson 1958) och trådstarr C. lasiocarpa (Ljungqvist 1927). Mätningar på gotländskt material återfinns hos Johansson (1916a). Höstspira har säkerligen minskat på Gotland genom utdikningar av de stora agmyrarna; Johanssons (1897) bedömning ”H. o. d.”, motsvarande tämligen allmän, håller knappast i dag.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, storvuxen och senblommande underart, troligen växte den i rikare slåtterkärr och på blöta mader. Ej funnen under inventeringen, kanske förbisedd, men troligen utgången.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Höstspiran är senblommande och växer blött, i öppna, näringsfattiga men gärna svagt kalkpåverkade kärr. Dess växtplatser har nog alltid tidigare påverkats av slåtter och bete. Ibland förekommer den tillsammans med kärrspira men mellanformer har inte noterats.
I Sverige i de flesta provinserna, men sällsyntare norrut.