hönshirs

Gammal bofast art.

Ej tidigare uppgiven för Dalsland.

Hönshirs är en gammal, kulturberoende art. Den växer numera som ogräs, främst i majsåkrar, men även i trädgårdsland, rabatter, parker samt på soptippar och annan ruderatmark. Arten är ettårig och vanligen obeständig på enskilda växtplatser.

Artens utbredning i landskapet tycks inte ha ändrats under 1900-talet.

Sydeuropeiskt gräs, inkommet med spannmål eller fågelfrön. Förekommer årligen på komposthögar i grustagen i Örebrotrakten (Lindström).

1; förr sporadisk i Västerås hamn (Mälarområdet): 1924, ej efter 1925 (WOLLERT 1930; VÄ). 1955 (Starbäck, LD, S: ruderatmark mellan Arosbygdens silo och Mälaren). – Dessförinnan pubIicerad från '' Västmanland'' av HOLMBERG (1922). Samma lokal?

Status: gammal och bofast. Gammal kulturföljeslagare som påträffats i avlagringar från romersk järnålder och möjligen även någon gång odlats som spannmålsväxt (HHje 1969).
Förändring och hot: ökning med 61–75 %.
Kommentar: B, granskare KAO och TKa.

Hönshirs anses vara en gammal kulturföljeslagare i delar av Skåne, Blekinge och Halland, där den förekommer som åkerogräs. Den är dock troligen sentida i Småland: det finns inga riktigt gamla fynd och inga noteringar från åkrar före 1988. I Småland förekommer arten huvudsakligen i två biotoper, i trädgårdsland och på soptippar. Soptippsfynden är av sent datum och ganska jämnt fördelade över landskapet, medan fynd i trädgårdar har gjorts sedan början av 1900-talet och framför allt i Kalmar län. Några få uppgifter från hamnar och andra omlastningsplatser (Växjö Bergunda, Kalmar Kalmar, Oskarshamn Oskarshamn) finns även. Enskilda förekomster är nog ofta tillfälliga, men i Kalmar Åby Björnö (4G8h 3802) har hönshirs vuxit från 1910-talet (´ogräs i trädgård och växthus sedan mer än 50 år´ enligt notering på etiketten till ett exemplar insamlat 1967; H. G. Bruun i UME) fram till 1989, då ett par ex sågs i den igenväxta trädgården (SD, belägg i OHN). Under 2000-talet har hönshirs ofta visat sig vid nyanläggningar i Kalmar Kalmar; den sprids uppenbarligen med fyllnadsjord.

Hönshirs är ett kraftigt gräs, ursprungligen från tropikerna, som hos oss oftast tillfälligt påträffas på soptippar, i ruderatmark samt på åkrar och annan kulturmark. Den vill ha växtplatser med frisk, blottad och näringsrik jord. På Öland ser man hönshirs främst som ogräs i bön- och majsåkrar, förr även bland sockerbetor. Den uppträder dessutom gärna i nyanlagda gräsmattor där den har en "mellanstation" på platser där matjord säljs. Trädgårdar och plantskolor är också vanliga växtplatser. Vid ett tillfälle är den funnen på en sandstrand. Oftast är hönshirs tillfällig och kan plötsligt dyka upp för att försvinna igen lika fort. I sitt uppträdande påminner den därför om växter som odört Conium maculatum, bolmört Hyoscyamus niger och luddvicker Vicia villosa som finns i fröbanken och gynnas av omrörning och jordtransporter. Hönshirs är ettårig och blommar sent på året, från slutet av augusti och hela september. Den har, som många andra ettåriga "ogräs" en rik fröproduktion och kan vid gynnsamma omständigheter uppträda i stor mängd.

Utbredningen speglar det mest intensiva jordbruket på ön, dvs. med en tyngdpunkt i väster och koncentrerad till området mellan Högsrum sn i norr till Smedby i söder. Lokalt uppträder den också längre norrut (Löttorp) samt här och där längs östra sidan. Flest fynd är gjorda runt Färjestaden, Torslunda sn, där trädgårdsodlingar är som vanligast och i kontrast därtill är bara enstaka fynd gjorda i de östra socknarna Gårdby, Hulterstad och Gräsgård. Arten är inte nämnd av Sterner (1938) även om den finns antecknad i hans liggare. I Sterner (1986) uppräknas ett 20-tal fynd från 1980-talet. Uppenbarligen har en kraftig expansion skett på Öland och den förefaller ännu inte vara avslutad.

Inkommen kulturföljeslagare, bofast.

Inkommen, tillfällig.
Ruderatmiljö och sandiga åkrar, troligen spridd som fröförorening samt med fågelfrö. Förutom på nedan angivna växtplatser under senare år även funnen i grönsaksodlingar på ön (AW & SW, muntl.), vilket även framgår av en del fynd nedan. Inga äldre noteringar förutom primärfyndet föreligger.

Hönshirs har kommit in sent som ogräs i åkrar och trädgårdsland, men man finner oftare arten på utfyllnader och skräpmark. Den har ökat sedan förra inventeringen.

Hönshirs är ett ettårigt gräs som i Sörmland uppträder tillfälligt på tippar, vid fågelbord och i trädgårdsland. Arten sprids med fågelfrö och andra frövaror som förorening, men ingår även i påsar med prydnadsgräsfrö. Den är nu vanligare än förr.

Tillfälligt inkommen med frövaror. Först observerad i Gävle hamn 1875 (RHn i S), senare även på andra platser i staden. Under inventeringen har den hittats på soptippar med rötslam och avfall.

Hönshirs har setts tre gånger i äldre tid. Under vår inventering har den hittats fyra gånger där avfall hanteras.