Patrik Engström
Sundby by, Sånga socken, Färingsö 2021-09-12
Taxasida
grönamarant
Amaranthus hybridus subsp. powellii
(S. Watson) Karlsson
grönamarant är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
grönamarant är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- grönamarant
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Amaranthus hybridus subsp. powellii
Vetenskapligt namn, fullständig form
Amaranthus hybridus subsp. powellii (S. Watson) Karlsson
Svenskt namn
grönamarant
norwegianBokmal
grønnamarant
norwegianNynorsk
grønamarant
Finskt namn
tummarevonhäntä
finlandSwedish
grönamarant
Danskt namn
Tykgrenet top-amarant
Foton
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Aktuella fynd (grönamarant). KK Rödeby Bubbetorp (3F6h 4629) sop- och byggtipp 1996, 1998 SG.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Askersund Lerbäck Gålsjö 340 595, gård, inkommen med fågelfrö från Italien 2002 B. Adolfsson & Nilsson/ELj.
Hallsberg Hallsberg Hässleberg 509 588, tipp, 6 ex 2005 Nilsson (OREB/ELj); 2007 Nilsson (S/ThK). Hässleberg 508 589, tipp 2007 Nilsson (S/ThK). Hässleberg 510 590 tipp, på rötslam och träflis, 5 ex 2007 Nilsson (S/ThK).
Örebro Almby tipp 1955 U. Starbäck (S/ThK). Längbro Mellringe, tipp A. Svenson (Lindström 2010). Mosjö Marieberg, tipp 1999 Holmer (S/ThK). Ånsta 200 m VSV om Bonstorp, tipp, 1 ex 1998, 1999 (Lindström 2000b, S/ThK).
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: adventivväxt, åtminstone delvis inkommen med fågelfrö. Först uppgiven 1924 från Lackalänga (Blom det. TKa i LD).
Kommentar: B, granskare SSp och TKa.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Grönamarant har långa, cylindriska, smaragdgröna blomställningar, och blommornas stödblad är grova och vasst tillspetsade. Växten är ursprunglig i västra Nordamerikas och nordvästra Sydamerikas berg. Till Sverige har den framför allt kommit med fågelfrö; man finner den oftast på soptippar, utfyllnader och annan intensivt kulturpåverkad mark. Växten har ökat i frekvens på senare år.
Dokumenterad från 14 rutor; inga tidigare uppgifter. – Tillfälligt inkommen.
Dokumenterad från 14 rutor; inga tidigare uppgifter. – Tillfälligt inkommen.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Lokalerna för grönamarant beskrivs i de flesta fall vara av ruderatkaraktär; tippade jordhögar, skräpupplag i gammalt sandtag, kompostanläggning, rabattogräs, spridd från fågelmatning i trädgård och på brännfläck efter Valborgsmässobål. Vid ett tillfälle har den noterats på en kärrartad havsstrand.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Inkommen, tillfällig.
Denna växt sprids främst med foder, t.ex. fågelfrö (Jonsell 2001), vilket förmodligen är grunden även till de gotländska förekomsterna.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Tillfälligt inkommen med bomull, oljefrön eller fågelfrö. Funnen på ruderat- och avfallsplatser.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, vildform från västra Nordamerika. 4 lokaler i 4 rutor (alla det. T. Karlsson).
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Grönamaranten har dykt upp i Sörmland först under senare år och tycks bli allt vanligare som tillfällig på skräpplatser. Spridningen tycks åtminstone delvis ske med fågelfrö, men den tycks också sätta frö och spridas med jord.
Ursprungligen från Amerikas varma delar, nu kosmopolitiskt ogräs. I Sverige tillfällig. Grönamaranten tycks i Sverige framför allt spridas med fågelfrö.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Förekommer vildväxande i västra Nordamerika och Sydamerika, men har spritts som adventivväxt i andra delar av Nordamerika och Europa. Uppländska fynd är tillfälliga, på soptippar, i jordhögar eller i rabatter och nyanlagda gräsmattor. Arten sprids som fröförorening med fågelfrö, gräs- och blomsterfrö. Mycket sällsynt i Uppland. 22 kartblad, 24 kvadranter.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Hudiksvall Bjuråker Tjärnatjärn, 68605 15392, jordtipp 2003 (ALA i S, det. Th. Karlsson).