Ett grässläkte med världsvid utbredning och minst 550 arter. I Sverige förekommer gröen
allmänt, både naturligt och i olika typer av odlingar för såväl estetik som jordbruksändamål.
Som så ofta är fallet vad gäller mycket vanliga och vittspridda växter så är variationen stor
både inom och mellan arterna i släktet, något som ytterligare förstärkts genom odling och
växtförädling. Gröenas taxonomi kompliceras ytterligare av förekomsten av hybrider samt
olika typer av asexuell förökning (apomiktisk fröbildning, groddknoppar i blomställningen,
underjordiska utlöpare) vilken gör att morfologiskt avvikande kloner och vissa sterila hybrider
kunnat förbli konstanta och spridas över stora områden. Det måste därför framhållas att det
finns olika åsikter om hur arter och underarter bäst skall avgränsas och att variationen i
framför allt de norra delarna av landet fortfarande är dåligt studerad och utredd. I synnerhet
gäller detta vad som här hanteras som underarter av ängsgröe
P. pratensis men som ofta
uppfattats som arter och hybrider inom ett artkomplex, samt gruppen med sengröe
P. palustris, lundgröe
P. nemoralis, blågröe
P. glauca och berggröe
P. compressa där
variationen uppenbart är större än vad som kan hanteras inom nu gällande taxonomiska
system och där ”mellanformer” omväxlande hanterats som hybrider eller som underarter av
de rena arterna.
Nyckeln omfattar alla rena taxa som påträffats i Sverige utom P. lanigera vilken bara
påträffats en gång som tillfälligt inkommen med ull från Sydamerika. Utöver de hybrider som
tagits med i nyckeln är åtminstone fjällgröe × polargröe P. alpina × arctica, fjällgröe ×
nordgröe P. alpina × pratensis subsp. alpigena och berggröe × sengröe P. compressa ×
palustris påträffade i Sverige, men de är troligen mycket ovanliga och är så dåligt beskrivna
att de inte kunnat tas med i nyckeln. Beskrivningen av den sistnämnda hybriden (Kiellander
1944) är dessutom misstänkt lik vad som här uppfattas som underarten stort berggröe
P. compressa subsp. langiana. Nyckeln följer den aktuella taxonomin i Dyntaxa.
Observera att växtsätt och förekomst av underjordiska utlöpare är mycket viktiga för
artbestämningen varför man ofta måste samla in och studera hela tuvor inklusive rötter.
