Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2022-05-01
Taxasida
frösöstarr
Carex pediformis
C. A. Mey.
frösöstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt
frösöstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- frösöstarr
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Carex pediformis
Vetenskapligt namn, fullständig form
Carex pediformis C. A. Mey.
finlandSwedish
frösöstarr
Foton
Thomas Gunnarsson
Sommarhagen,Frösö,Östersund 2009-06-30
Patrik Engström
Horsbäcksdalen 2021-06-05
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2022-05-01
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
[V inlandet Tåsjö Brattbäcken (Mo 1958, Mascher 1978a, jfr Hyl. 1966, rimligen bör Hyl. ha sett belägg men intet sådant har påträffats). En uppgift från Ådalen Resele Mångmanån 1980 (Högberg 1980) avser C. pallens.]
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
508 Carex pediformis C. A. Mey.
This Eurasiatic species is rare or lacking in N., W. and S. Europe. Within the European population three subspecies have been distinguished (Fl. Eur. 5/1980, p. 311). The species definitely occurs more frequently in Asia than the map shows. Closely related taxa are reported from E. Asia. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 74.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Frösöstarren upptäcktes i Sörmland först 1992, långt från tidigare kända lokaler. I Sörmland växer den i en gles, örtrik aspdominerad lövblandskog på gammal slåttermark, kanske tidigare svedjemark. Följearter är t.ex. grönkulla, tvåblad och nästrot. Frösöstarren växer i utbredda mattor över ett stort område. Arten uppges vanligen föredra öppna marker och troligen har den på sin enda kända sörmlandslokal stått kvar sedan slåttertiden. Kanske är den, liksom en del andra nordliga eller östliga ängsväxter, ursprungligen hitkommen med hötransporter. Området bör skyddas.