
fjällsippa
Dryas octopetala
fjällsippa är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

fjällsippa är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- fjällsippa











Inga nycklar finns för detta taxon.
Närkes flora
Fjällsippa uppträdde i Närke under hela Yoldiatiden för omkr. 9 000 år sedan (Post 1909a) vilket preciserades till ett bladfynd av G. Andersson i Mosjömossen vid Laxå (Post 1910). Florin (1969) fann inga pollenlämningar av fjällsippa från denna tid i Kilsbergen.
Fjällsippa odlades i Karolinska skolans trädgård i Örebro 1992.
Härjedalens kärlväxtflora
Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "började vid Skarffjellet, fanns sedan på alla fjell till Sylfjellet och Ljungdalsby."
Atlas of North European vascular plants
1090 Dryas octopetala L.
Within this polymorphic, arctic-montane species several lower taxa are distinguished, sometimes ranked as species (cf. Hultén, Circumpol. Il, p. 54). Here D. octopetala is taken in a wide sense, thus including int. al. D. babingtoniana Pors. and D. punctata Juz. (cf. Fl. Eur. 2/1968, p. 34). Other taxa, such as subsp. alaskensis (Pors.) Hult. in Alaska and NW. Canada and subsp. integrifolia (Vahl) Hult., are clearly distinguishable and often regarded as species (Porsild and Cody 1980, p. 405 f.). The last-mentioned subspecies is mapped tentatively here as well as the known finds of hybrids between it and D. octopetala. The species s. lat. belongs to the circumpolar plants (Hultén, I. cit. and map 45). Numerous fossil finds have been made in Europe from interglacial, pleniglacial and late-glacial times (Tralau in Ark. Bot., K. Vet. Ak., Stockh., 5:3/1963, p. 547 ff., with differentiation in these categories). Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 220.
NILS-arthandbok
Tilltryckt, vintergrönt ris med 1–3 cm långa, läderartade blad som är mörkgröna ovan och silverhåriga under, och har rundade, iögonfallande tänder (“små försilvrade ekblad”). Stora, 8-taliga, vita blommor som sitter ensamma på bladlösa, 1–12 cm långa skaft. Karaktäristisk i frukt, då de många fröna får ca 3 cm långa fjäderpenslar (“bomullstussar på skaft”).
Fjällsippan bildar mattor (eller fläckar) på kalkrik, torr mark i fjällen, och kan där dominera (“dryashed”), men kan även påträffas på magrare, störd mark (skred, klippor, t.o.m. vägkanter).
Förväxlingsrisk:
Omisskännlig!
Mosippa (Anemone vernalis) (går upp i fjällen i Dalarna och Härjedalen), som även den har fjäderförsedda frön, är en ört med parflikiga blad.
Nätvide, som ofta förekommer tillsammans med fjällsippa, har också vita bladundersidor, men bladen är rundade, saknar tänder, och har nätlik nervatur.