Taxasida

Ekmans maskros

Taraxacum ekmanii

Dahlst.

Ekmans maskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

Ekmans maskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • Ekmans maskros
Taxonomi
Namn

Inga alternativa namn hittades.

Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Hallsberg Sköllersta Pålsboda, dike 1909 K. Stéenhoff (S/HØl, Dahlstedt 1911, Haglund & Morander 1937).

Almby, Asker, Askersund, Glanshammar, Gällersta, Hackvad, Hammar, Hovsta, Ekeby, Eker, Kumla, Kvistbro, Längbro, Lännäs, Mosjö, Mellösa, Norrbyås, Rinkaby, Sköllersta, Tysslinge, Ånsta, Örebro.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Aktuella fynd från tre rutor.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

vanlig

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Funnen i 21 rutor; tidigare uppgifter från 56 rutor. Spridd i hela landskapet (utom i nordost) och nog ganska vanlig. – Känd från hela landet.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Ekmans maskros är funnen i slåtterängar, lövskogsbryn, torr–frisk betesmark, trädesåker och framför allt vägkanter. Utbredningsmönstret i Saarsoo & Haglund (1962) stämmer väl överens med dagens kartbild. De flesta fynden är gjorda på mellersta Öland och arten är mindre vanlig längst uppe i norr och på den sydligaste tredjedelen av ön.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Företrädesvis ängsmark; även strandängar och ängen, vägkanter, vall (en lokal) och alvarmark (en lokal). Ekmans maskros är en av de vanligaste ogräsmaskrosorna på Gotland; räknat på antal km2-rutor hamnar den på en delad tolfteplats, och i Lundevalls, Saarsoos och Såltins inventering 1962–63 hamnade den på en åttondeplats. Från tiden fram till 1940 har vi funnit uppgifter bara från Rone och tre lokaler i Visby, medan arten under 1940-talet samlades från över 20 socknar, från Grötlingbo i söder till Lokrume i norr. Under vår inventeringsperiod har arten påträffats i 14 socknar, från Vamlingbo till Fårö, så den tycks ha vidgat sin utbredning sedan 1960-talet, även om dess lokaler kanske ligger något glesare i dag.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Först publicerad av Borgvall (1933) från Kungälv Fästningsholmen, där han själv samlat den 1932, belägg i GB granskat av Gustaf Haglund.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
34 socknar

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Mycket allmän, 87 socknar.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Allmän i större delen av Sverige.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Ekmans maskros förekommer från Skåne upp till Norrbotten.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Njurunda Skatan strandäng 1985 (CFL).
Haverö Snöberg 1985 (CFL).