Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Buskbjörk är en östeuropeisk och västsibirisk art, som når Östersjön i de baltiska staterna, Polen och Tyskland. Den har uppgivits förekomma spontant på myrmark på en enda plats i Norden, i Nässjö Forserum, först av Elias Fries (1848), som fått exemplar av en student, Sven Forsgård, samlade av denne 1847 i sin hemsocken. De finns nu i UPS. Kanske samlade Forsgård mer av växten 1849, för på hösten detta år utkom trettonde samlingen av Fries’ exsickatverk Herbarium normale, där buskbjörk ingår. (Ett exsickat är en samling torkade växter; normalt görs flera uppsättningar av ett exsickat, och dessa delas ut eller säljs till intresserade.) På etiketten anges att en del av exemplaren är samlade i Forserum av Forsgård, men att de flesta kom från Ingermanland (nu i Ryssland och Estland). Ett ark av buskbjörk som uppges samlat 1849 i Forserum finns också i Carl Hartmans herbarium (nu i UPS). Forsgård berättade senare för sin kamrat Thore Magnus Fries, son till Elias, att han återsett arten även 1852, men belägg från det året saknas (T. M. Fries 1852, 1909).
Många senare växtark etiketterade Betula humilis finns från Forserum, men de utgör (med två undantag, se nedan) dvärgbjörkshybrider, B. nana × pubescens och B. nana × pendula; en torparkvinna, fru Zachrisson på Arken under Runseryd, lär ha sålt kvistar till ditresande växtsamlare, men hon visade ogärna upp själva växtplatsen. Enligt Haglund (1909) skulle det varit hon som först visade Forsgård buskbjörken. – Ett exemplar, enligt etiketten samlat i Forserum i juni 1889, finns i S, men det är säkerligen en förfalskning. Det har ingått i Ernst Nordströms herbarium, och denne skulle ha fått exemplaret i Jönköping av en icke namngiven skolyngling (Aulin 1909). Gunnarsson har anmärkt på exemplaret att det inte kan vara samlat i juni, eftersom arten inte har mogna frukter då. – I S finns även ett exemplar etiketterat Forserum Runseryd 1903, men samlaren hade på förfrågan berättat för Gunnarsson, att han tagit exemplaret i odling, ´men hade han som skolpojke uppgivit Forserum ‘för att få 100 points i byte’´ (Gunnarsson 1925).
En förekomst av buskbjörk i norra Småland skulle inte vara växtgeografiskt orimlig, och exempel på lika avlägsna utpostlokaler finns i smålandsfloran (i likartad miljö t.ex. odonvide S. myrtilloides). Men ingen tränad botanist såg den växa i Forserum, och arten har aldrig senare blivit sedd i Norden. Därför måste man nog – trots att Thore Magnus Fries (1909) gick i god för den – betrakta uppgiften som osäker.