Redovisningen av utbredningen erbjuder vissa svårigheter eftersom arten beskrevs så sent som 1954 (Knaben). Då arten uppstått genom kromosomtalsfördubbling av en hybrid mellan S. adscendens och S. tridactylites intar den delvis en morfologisk mellanställning mellan dessa två samtidigt som den är mycket variabel i storlek och i bladform. Tidigare botanister har bestämt den än till den ena föräldraarten, än till den andra. Knaben har reviderat en stor del av materialet i de offentliga herbarierna 1952 och jag har gått igenom hela materialet. Här föreligger inga svårigheter; problematiskt blir det först när belägg saknas. Detta gäller framför allt Lohammars anteckningar från 1920-talet och Hård (1935).
Lohammar har antecknat S. tridactylites från 23 lokaler; belägg finns från 6 av dessa och de är alla S. osloensis. Sannolikt gäller även de övriga 17 fynden S. osloensis. Hård redovisar (utbredningskarta) 52 fyndplatser för S. tridactylites och det är troligt att de allra flesta representerar S. osloensis, som är något av en karaktärsart för hällmark inom stora delar av Dalformationen. S. tridactylites förekommer dock (om än på mycket få lokaler, se ovan!) på Dalformationen och på några av Hårds lokaler kan det alltså vara fråga om denna art. För S. adscendens redovisar Hård 5 lokaler; två av dessa är belagda i GB och är båda S. osloensis. De tre övriga är dels två litteraturuppgifter (ur Myrin 1832 och Larsson 1851), dels en lokal där Hård själv antecknat arten. I nedanstående lokallista för S. osloensis redovisas följaktligen även äldre, ej herbariebelagda fynd av S. tridactylites och S. adscendens, de förra utmärkta med + och de senare med °.
Första fynd
Knaben 1954.
Ekologi
Berghällar, torrbackar. Kalkgynnad.
Lokaler
Ödeborg N. Rådane vid sjön+ (GL 1925). Ör ÅsmuleO (HS 1952), Hagen (UPS 1890 AFr), nära Rud° (Larsson 1859), 1 km SV Hult (HS 1952!), 700 m V Hult (TÖ), 700 m V Sand (VJ), 150 m V Byremossen (PA). Bäcke Hjulsrud (GB 1912 SBm), BäckenO (GS 1934), vid KorpetjO (SB 1918), Kårud (GB 1903 PLn), Storögården (GB 1918 CBm & SBm), NO om Storögården (S 1926 GLr). Dalskog 23 lokaler (VJ m fl). Gunnarsnäs 13 lokaler (PA m fl). Holm Törsbyn (GB 1903 AFr), mellan Mosseviken och Gruvudden 3 lokaler (PA), 900 m S Hökeberg (PL & LO), 700 m NO Guttvik (PA), Långskär (KE & JV). Skållerud flerstädes (DN m fl). Steneby 10 lokaler (PA m fl). Tisselskog 13 lokaler (PA m fl). Ånimskog flerstädes (PA m fl). Fröskog 16 lokaler+ (Hård 1935 K), Kristinedal (S 1867 MBm). Tösse V om Slädekärr hpl+ (Hård 1935 K), Gatan+ (Hård 1935 K), Tydjebyn+ (Hård 1935 K). Dals-Ed 500 m NO Strömmen+ (GL 1952), Bengtsviken+ (EG 1945), Kilen (PA). Håbol 500 m SO Bjurviken+ (GL 1929), 1 km O Sannerud (PA). Ärtemark vid Ärtingen S om Ödegården+ (GL 1927), vid Bengtsbrohöljen (LD 1904 JHn) möjligen = udden SSO om Bengtsfors såg+ (EG 1945), 500 m V St. Röfjällstjärnen (LA & LO), 1 km SV Ekorretj (PL). Laxarby 9 lokaler (MÖ m fl). Edsleskog 11 lokaler (Hård 1935 K, KHL m fl). Åmål mellan Myrbacka och Kleven+ (Hård 1935 K). Mo Öjersbyn+ (Härd 1935 K). Nössemark Rösäternäset V om Rågön+ (GL 1926), S om Svartetjärnen (UPS 1926 GLr), vid Nössjö i N+ (GL 1926), mellan Galterud och Försjö (S 1926 GLr), Sund (S 1926 GLr), Rålen+ (GL 1925) . Torrskog Gustavsfors strax S om landsvägsbron (PA). Vårvik Storön (KHL & PL).
