vårstjärna

Prydnadsväxt från Turkiet.

Ny bofast art. 

Vårstjärna är en prydnadsväxt som härstammar från Mindre Asien. Den förvildas lätt från utkast i dungar och snår nära bebyggelse. Bofast.

Chionodoxa forbesii; C. luciliae fel använt
Vårstjärna härstammar från västra Turkiet. Den har oftast 2–8 blommor på varje stjälk. De är cirka 25 mm breda, klart blå med vit, väl avgränsad mitt (en form med rosa blommor förekommer). Under 1900-talets senare hälft blev den en mycket vanlig prydnadsväxt. Den står kvar på växtplatsen och sprider sig dessutom till snår och gräsmark i närheten av bebyggelse genom avfall, transporter och redskap. Den kan ibland bilda stora bestånd.

Arten har uppenbarligen ökat starkt under 1900-talet och är numera ett påfallande inslag i vårfloran i delar av östra Småland.

Vårstjärna är ursprunglig i västra Turkiet. Den är vanlig i dagens trädgårdar och tillsammans med rysk blåstjärna Othocallis siberica den vårblommande lökväxt som oftast hittas förvildad på Öland, första gången så sent som 1988 men sedan dess har expansionen tagit fart. Den som åker väg 136 genom Vickleby i början av april slås av de fält av blåvita blommor som breder ut sig i vägkanterna. Förutom i vägkanter finner man arten i kulturpåverkad gräsmark, åkerkanter, gamla stenbrott, på utkast och jordhögar. Vårstjärna ses också spridd ut i betesmarker, busksnår, hässlen och dungar med lövträd eller tall.

Vårstjärna växer främst utmed Ölands vägnät och i de större tätorterna vilket syns tydligt på utbredningskartan, men arten tunnar ut något norr om Borgholm. På några ställen växer vårstjärna i kanten av Stora Alvaret som vid den gamla banvallen nära Kastlösa; någon spridning ut på egentlig alvarmark har ännu ej konstaterats.

Vårstjärna har gräddvita ståndarknappar, ståndarsträngarna sitter tätt ihop, blommorna är uppåtriktade med klarblåa kronflikar som har ett tydligt markerat vitt centrum. Rysk blåstjärna har gråblåa ståndarknappar, fria ståndarsträngar samt hängande blommor.

Kulturflykting, bofast.

Förvildad, bofast.
Odlad; på Gotland belagd sedan 1920-talet (herb. Hulteman, VI). Spridd på kyrkogårdar, från trädgårdar utvandrad till närbelägna vägkanter, gräsmarker, dikeskanter och skräphögar, även till lövdungar (jfr Johansson 1998). Fullständigt naturaliserad i fuktig till blöt askskog ca 250 m S kyrkan i Hogrän 1984–2011 (BGJ).

Någon gång med rent vita blommor, t.ex. Öja 1996 (GI) och Visby 1991 (Larsson 1992) och 2011 (Johansson 2011b).

Ofta odlad prydnadsväxt från Turkiet, lätt fröspridd och etablerad i gräsmarker utanför trädgårdar och kyrkogårdar samt på vägkanter i närheten av bebyggelse.

Vårstjärna odlas ofta i trädgårdar, men tycks inte ha samma benägenhet till spridning som den stora vårstjärnan har.

Prydnadsväxt från västra Turkiet. Frösprids från odlade bestånd, men sprids även med lökar med trädgårdsavfall. Avsaknaden av tidiga fynd kan bero på att sådana inte rapporterats, men också på att vårstjärna inte funnits så länge i odling. Den är dock betydligt äldre i odling än stor vårstjärna. Den sprider sig i allt större omfattning till naturliga biotoper som lundar och betesmarker i anslutning till bebyggelse. 

Vårstjärna har noterats en gång under vår inventering.