Taxasida

vårkällört

Montia arvensis

Wallr.

vårkällört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

vårkällört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • vårkällört
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Montia minor
Vetenskapligt namn, fullständig form
Montia minor C. C. Gmel.
Svenskt namn
vårkällört
Danskt namn
Liden vandarve
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2019-06-15
Patrik Engström
Björkenabben 2024-05-09
Patrik Engström
Björkenabben 2024-05-09
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Vårkällört, är förgäves eftersökt i landskapet. Den bör dock efterforskas ytterligare eftersom den finns i kustnära områden i Skåne, Blekinge och sydöstra Småland samt i större delen av Danmark (Mossberg m fl 1992). Den växer på öppen, svagt fuktig sandmark, stigar och hällar. Mogna frön är nödvändiga för att kunna bestämma kallörter.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Vårkällört är nationellt rödlistad (Gärdenfors 2005).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

(M. arvensis, M. verna)
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: osäkert då arten urskilts först i senare tid, men att döma av antalet äldre insamlingar verkar arten snarare ha ökat än minskat. Nationellt rödlistad (VU).
Kommentar: B, granskare KAO, APo och ÅSv.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
M. arvensis, M. verna, liten källört
Vårkällört avviker från källört genom att ha helt matta frön med småkullrig yta (som en kullerstensgata). Den blommar betydligt tidigare än källört och växer på annorlunda ställen – vårfuktig, öppen sandmark eller (i Skåne och Blekinge) små, temporärt vattenfyllda svackor i hällmark. Arten, som i landet är starkt sydlig, är inte ovanlig i Skånes och Blekinges kusttrakter och finns även vid Ölands sydspets. De småländska lokalerna, som ligger vid havet inom 2 km från Blekingegränsen, utgör svensk nordgräns.
Arten är för sin existens i landskapet helt beroende av naken jord; de markskador som uppstår vid ett ganska hårt bete i strandhagarna är gynnsamma. För denna art kan körskador, dikesgrävning och dikesrensning vara positiva.
Funnen i 2 rutor; inga tidigare uppgifter. Mycket sällsynt; endast nära havet längst i sydost. – Bofast; sannolikt gammal i området, men helt kulturberoende.
Vårkällört betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Vårkällört växer på sandig eller stenig, fuktig mark på välhävdade lokaler med för övrigt sparsam vegetation. Speciellt viktigt är det att marken hålls fuktig vintertid (Jonsell 2001); sommartid torkar växtplatserna ofta ut. Växten är indifferent till kalk men tydligt kustbunden. På fastlandet växer den ofta utefter stigar gjorda av betesdjur eller människor.

Ölands enda lokaler kan beskrivas som hårt hävdad (nöt och får), tuvig betesmark som vintertid delvis står under vatten. Vårkällört växer i nedre kanten av de glesbeväxta tuvorna och delar på primärlokalen växtplats med bl.a. dansk skörbjuggsört Cochlearia danica och brokförgätmigej Myosotis discolor.

Vårkällört noterades vid ett tillfälle av Rikard Sterner 1918 strax SO om Ottenby kungsgård, Ås sn. Det dröjde hela 77 år innan växten återfanns, troligen på samma lokal. Våren 2021 hittades ytterligare en lokal i närområdet. Vårkällört växlar mycket i antal mellan åren. Fuktiga vårvintrar kan den finnas i 1000-tals exemplar medan den under torrår är mycket svårfunnen. Arten förefaller inte hotad så länge betesdriften fortsätter och marken inte dräneras. Betesdjurens tramp gör att marken hålls öppen så att den småväxta och konkurrenssvaga arten kan fortleva.

Vårkällört blommar tidigt, redan i slutet av april. Den skiljs från källört M. fontana på de romboida bladen som är tydligt skaftade och fröna som är matta med en småknölig yta. Källört har knappt skaftade, ovala blad och frön med en glänsande, slät yta (gäller underarten vanlig källört subsp. fontana). Vårkällört har en stor fröreserv i marken vilket gör att den klarar sig kvar på en växtplats även under perioder med sämre förhållanden. När våren är gynnsam blommar den i ett stort antal och bildar nya frön. Växten har förutom ordinära blommor även kleistogama blommor (som inte slår ut) och där självpollinering sker, vilket tryggar frösättningen (Jonsell 2001).

Gammal, bofast.