Närkes flora
Förvildad vanlig havre har sällan uppmärksammats men ovanligare förekomster är kända från kärräng, på block i sjö, i ljungmatta i björkdunge, på grusfyllning i ålund, i hästspillning och f.ö. på allsköns mark. Callmé noterade den 1886 på skär i Hjälmaren och Sernander (1901) såg den 1898 i Lerbäck uppe i kronorna av ask, sälg och oxel.
Uttrycket havrejord, använt i Närke 1688, pekade ut en jordmånstyp av armare slag, där odling av krävande sädesslag inte lämpade sig (Hannerberg 1941).
Vithavre Avena sativa var. sativa f. alba
Vithavre odlades på sandjorden i Lerbäck i äldre tid (Olsson 1932b). Både svart- och vithavre fick ett uppsving efter Hjälmarsänkningen (Thorén ms 1930). Trystorps vithavre omtalades 1881 (Jonsson 1902).
Svarthavre Avena sativa var. sativa f. nigra
Mellansveriges utsädesförening odlade 57 sorters havre vid Karlslund i Längbro 1890 (Borg 1958). Vanligast var den svarta havren, fattigmanshaver eller bonnahaver, som den hette i Skagershult och Kvistbro (Harbe 1956). I Hardemo och Lerbäck sade man ”gamla sorten” och den kallades rätt och slätt svenskhavre och var svart (Olsson 1932b).
Ripshavre eller Visingsöhavre
Sorten odlades förr inom de torra östra områdena i landet, bl.a. i Örebro län (Borg 1958, Jonsson 1902).
Västghötahavre
En engelskt sort från Herlingtorp har odlats i Närke (Jonsson 1902).