Taxasida

trådnate

Stuckenia filiformis

(Pers.) Börner

trådnate är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

trådnate är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • trådnate
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Stuckenia filiformis
Vetenskapligt namn, fullständig form
Stuckenia filiformis (Pers.) Börner
Svenskt namn
trådnate
icelandic
Þráðnykra
norwegianBokmal
trådtjernaks
norwegianNynorsk
trådtjørnaks
Finskt namn
merivita
finlandSwedish
trådnate
Danskt namn
Tråd-vandaks
Foton
Patrik Engström
Djupvik 2010-07-19
Patrik Engström
Lådna, Värmdö skärgård 2022-06-28
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

98 Potamogeton filiformis Pers.

This widespread species is registered among the amphi-atlantic plants by Hultén (Amphi-atl., p. 260 and map 242). However, scattered occurrences through Asia indicate an almost circumpolar distribution. It has been introduced into Australia. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 26.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Enligt Mossberg m fl (1992) växer arten på grunda sand- eller grusbottnar i klart, näringsrikt vatten i havsvikar, sjöar och åar.

[Lindeberg (1878) uppger arten från Påarp [Trönninge] baserat på uppgift av A. Lyttkens, men dennes belägg i LD och S från 1862 är P. pectinatus.]

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Vattenväxt, aldrig säkert belagd från Närke i modern tid. Omkr. 9 000 år gamla lämningar har hittats vid Mosjömyren i Ramundeboda i fjällsippetorv 1905 (Andersson 1906). Hagström (1916) ansåg trådnate vara vanlig i Vättern, vilket av Stålberg (1939) preciserats till sjöns centrala delar. Enl. Bertilsson m.fl. (2002) tycks åtminstone den västgötska förekomsten vara starkt begränsad. Fynduppgifter från Närkedelen av sjön saknas. Den närmaste växtplatsen fanns i Arboga vid Ålhammarsudde en dryg km Ö om Närkegränsen där den samlades 1948 (Morander 1980, Malmgren 1982), men senare aldrig har återfunnits.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Mest vid sötvattenpåverkade havsstrandavsnitt, särskilt i grunda laguner, fjärdar och intill sötvattenutlopp, främst på dyblandad sandbotten. Även vid skärgårdsöar. Mycket sällan i sötvatten.

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven av Cedergren (1916): "tjärn nedanför Hamratjället vid landsvägen juli 1914."

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Utbredd över hela Skandinavien i brackvatten och extremt saltrika sjöar (vanligen belägna i kalkområden; jfr HAGSTRÖM 1916, SAMUELSSON 1934). Utbredningstyp: pS10?

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: ej statistiskt undersökt men uppgiven från betydligt fler (ca 25) rutor vid förra inventeringen.
Kommentar: B, granskare KAO.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Trådnate växer dels på sandbotten eller finsediment i lugna, grunda brackvattensvikar, dels på sandbotten i insjöar med mineralnäringsrikt, klart vatten.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Trådnate växer i grunt brackvatten på sandiga–dyiga bottnar samt i måttligt, näringspåverkat, gärna kalkrikt sötvatten. Vattenfyllda gamla stenbrott med kalkslam på botten, dammar och alvarträsk anges idag oftast som växtmiljöer.

Trådnate har minskat påtagligt sedan Sterner (1938), speciellt utmed kusten då den angavs från brackvatten i 18 socknar medan endast en lokal noterades i sötvatten. Troligen har övergödning av havet missgynnat trådnate som mest ses på ganska grunt vatten. Numera är bottnen närmast stranden täckt av en matta med fintrådiga, ruttnande alger. Dagens sötvattenlokaler är därför extra viktiga för artens fortlevnad. Av dagens totalt 13 lokaler är fem från sötvatten. Trådnate är troligen förbisedd men minskningen är ändå tydlig.

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig. Växer i diken, kanaler och åar, i svagt rinnande, näringsrikt vatten. Även i utdikade källmyrar, här i mer näringsfattig miljö. Dessutom i havet, men här inte så vanlig. Johanssons (1897) ”flerst.” motsvarar dagens mindre allmän.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Trådnate växer i grunt brackvatten i hällkar. Den lilla spensliga arten är troligen förbisedd.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer i vatten i klara, näringsfattiga men kalkpåverkade sjöar och vattendrag, även i Vättern. Saknas i havet. Sällsynt och har minskat på grund av föroreningar och igenväxning. Kanske förbisedd. 8 lokaler i 5 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Trådnaten växer främst i grunda havsvikar, gärna på mo- eller lersubstrat. I inlandet är den mycket sällsynt och återfinns vanligen i mineralrika sjöar på sandbotten.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala

I Europa har trådnate en tydligt nordlig utbredning och även i Sverige är den vanligare i norr än i söder.

Trådnate förekommer på sand, lera eller gyttja på grunt vatten, antingen i brackvatten eller i sötvatten med hög elektrolythalt i relativt klara sjöar. Den förefaller att vara vanligare på litet fastare bottensubstrat än på bottnar med finsediment. Åtminstone i sötvatten är arten tämligen krävande och indikerar ofta förhållandevis god vattenkvalitet. Arten kräver öppna växtplatser och är känslig för konkurrens från vass och andra större vattenväxter.

Förändring - 3 %. – Trots sjösänkningar, eutrofiering av vattnen och igenväxning har trådnate inte minskat nämnvärt. Arten är dock sannolikt förbisedd och var så även på Almquist tid, varför det inte går att dra några säkra slutsatser om förändringar i utbredningen.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

Trådnate är en ursprunglig vattenväxt. Arten anges som sällsynt i Gävletraktens växter 1848. Några år senare uppgavs den finnas flerstädes. Troligen har arten varit förbisedd.
Den vanligaste följeväxten är borstnate (46%) följd av ålnate, knoppslinga och höstlånke.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Trådnate finns på grunda bottnar vid havsstränder i hela Hälsingland, men är mindre vanlig än borstnate. Dessutom är den funnen i sötvatten i Morvikstjärn i Norrala, som har ovanligt kalkrikt vatten, kanske på grund av skalgrus. Den ligger 6 meter över havet och 300 meter från närmaste havsvik.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Trådnaten är – liksom de närstående arterna slidnate P. vaginatus och borstnate P. pectinatus – hos oss bara funnen längs havsstranden. Den förekommer längs hela kusten, både i de inre utsötade kustavsnitten och i de saltare vattnen längre ut. Trådnaten är slank – trådfin – och inte alltid så lätt att upptäcka, trots att den ofta finns helt nära stranden och alldeles i vattenbrynet. Den växer grunt, vanligen på någon decimeters djup, sällan ned till en meter. Den klarar att växa på relativt exponerade och ursvallade stränder, ofta på morän, i grus eller sand. Arten är även sedd i små avsnörda vattensamlingar på storblockig strand, upp till ca tio meter från vattnet på Brämön i Njurunda. Trådnaten förekommer i kalkpåverkade sjöar i Jämtland, så nära oss som i Hällesjö Holmsjön på Jämtlandssidan (Lange 1938). Ett par uppgifter utan belägg finns också från Ljungan i Tuna.