tallväxter

Förutom de fyra inhemska barrväxterna, gran Picea abies, idegran Taxus baccata, tall Pinus sylvestris och en Juniperus communis, finns i Halland ganska många planterade barrträdsarter av utländsk härstamning. De flesta av dem har emellertid inte uppmärksammats tillräckligt under inventeringen. I efterhand har Åke Andersson och Sven Erik Jonsson, med benägen hjalp av Erik Snygg vid Tönnersjöhedens försökspark samt personal på Skogsvårdsstyrelsen i Halland, samlat in uppgifter om planterade bestånd och om självföryngring. Vi publicerar materialet med förhoppning om att kanske kunna stimulera till större medvetenhet om och bättre dokumentation av de främmande barrträden i Halland.

Förutom de vanliga inhemska barrträden förekommer i landskapet många barrträd av främmande ursprung planterade dels som skogbildare dels som läträd och prydnadsträd och ibland kvarstående eller förvildade. De har inte ägnats någon större uppmärksamhet under inventeringen och är mycket ojämnt rapporterade. Det är i många fall osäkert om det enbart rör sig om kvarstående träd eller om det är fråga om spontan föryngring.
Vid sekelskiftet kring år 1900 förekom omfattande skogsplantering i Bohuslän sedan praktiskt taget all skog under flera århundraden beskattats hårt och slutligen skövlats under sillperioderna. Trävirket hade gått åt till silltunnor, husbyggnationer och kanske framför allt till bränsle vid trankokerierna. Den ökade befolkningen medförde också ökad djurhållning och det intensiva betet hade aldrig gett skogen någon möjlighet att återhämta sig. Bergtall Pinus mugo planterades då i stor omfattning på Herrestadsfjället men även på Kynnefjäll och på hamnerna på andra håll i landskapet, som bindare av det klena jordtäcke som fanns kvar. I modernare tid har silvergran Abies alba planterats i stor skala på många håll men framför allt i Kville socken.