Taxasida

sydsmörblomma

Ranunculus sardous

Crantz

sydsmörblomma är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

sydsmörblomma är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • sydsmörblomma
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Ranunculus sardous
Vetenskapligt namn, fullständig form
Ranunculus sardous Crantz
Svenskt namn
sydsmörblomma
norwegianBokmal
ballastsoleie
norwegianNynorsk
ballastsoleie
Finskt namn
etelänleinikki
finlandSwedish
sydranunkel, sydsmörblomma
Danskt namn
Stivhåret ranunkel
Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Tillfälligt införd med barlast. - 1 (1).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

846 Ranunculus sardous Crantz

This variable species is originally restricted mainly to Europe. It has been introduced into N. America and Tasmania and several places in N. Europe. The area of the closely related R. marginatus D'Urv. (possibly subspecies of R. sardous) is tentatively presented on the map.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: antalet aktuella lokaler har alltsedan början av 1800-talet varierat mellan 5 och 15 och frånsett strandängslokalerna är förekomsterna oftast relativt tillfälliga.
Kommentar: B, granskare KAO.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Sydsmörblomma liknar mycket knölsmörblomma R. bulbosus men saknar stamknöl och har grövre hår på stambas och bladskaft. Den växer på tidvis något fuktig, sandig åkermark i Skånes, Blekinges och sydöstligaste Smålands kusttrakter, i Bohuslän samt på Öland och Gotland. Längre norrut har arten förekommit tillfälligt, mest i hamnar.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Sydsmörblomma anses ursprunglig på stränder i södra Danmark och klarar en viss salthalt på sina växtplatser (Jonsell 2001). Den växer på fuktig, naken, gärna sandig mark som är näringsrik. Växten är kalkgynnad, konkurrenssvag och behöver öppen jord varför den missgynnas av dagens tätt bevuxna åkrar. På Öland växer sydsmörblomma som åkerogräs, ibland även i vallar och majsåkrar; åkermiljöer utgör ca 1/3 av fynden. Drygt hälften av fynden är gjorda i periodvis fuktiga, betade gräsmarker med tunt jordtäcke, tuviga friskängar samt i kanten av uttorkade vätar. Sydsmörblomma är en ettårig fröbanksart som varierar påtagligt i antal mellan åren. Den slår gärna till där betesdjuren sparkat upp och blottlagt sand eller där marken är gödselpåverkad. I ruderatmiljöer ses den på upplagda jordhögar, vallen av nya bevattningsdammar, i grustag och omgrävda vägrenar. Ett intressant fynd är gjort på själva sydspetsen av Öland, den ständigt föränderliga sandreveln strax NO om fyren Långe Jan. Fyndplatsen alldeles vid havet påminner om växtens naturliga lokaler i södra Danmark.

Sydsmörblomma är ganska ovanlig på Öland med flest aktuella fynd på norra delen av ön främst i socknarna Högby, Källa och Persnäs. För övrigt finns glest spridda observationer över Öland. Ofta är växten fåtalig på sina lokaler men undantag finns. På en friskäng några hundra meter öster om Alvedsjötorp, Högby sn, var sydsmörblomma marktäckande på 40 kvadratmeter. I en trädesåker nära Ismantorp, Långlöt sn, växte den rikligt på en yta av 5000 kvadratmeter. Liksom andra åkerogräs har sydsmörblomma minskat de senaste decennierna. Speciellt på södra halvan av Öland, söder om Borgholm, ser man denna minskning. Samtidigt har den klarat sig bättre i fuktiga, trampade betesmarker som lämnar partier med bar jord där den kan växa. Jämfört med Sterner (1986) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Sydsmörblomma liknar den på Öland vanligare förekommande knölsmörblomma R. bulbosus som dock växer på betydligt torrare lokaler. Båda har tillbakaböjda foderblad men sydsmörblomma är ofta ettårig och saknar den uppdrivna knölen vid plantans bas.

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Gammalt ogräs.
Åkerogräs som förekommer på såväl sandiga som leriga åkrar, särskilt riklig på lättare jordar i råg eller korn, men är också antecknad tillsammans med andra grödor: vete, havre, höstrybs, raps, betor och ärter. Den växer bra på vinterblöta delar av åkern, på grödans bekostnad. Ibland förekommer den i torr ängsmark – här betes- och trampgynnad, och den är även noterad på alvar och strandnära klapper (äldre åkermark?). Ibland utkommen på ruderatmark, exempelvis soptippar.

Att sydsmörblomma har en viss spridning i det gotländska landskapet framgår av andelen provrutor där den noterats. Utbredningskartan visar dock en stark koncentration till öns södra delar. Johansson (1897) angav ”Allm.”. Det innebär i jämförelse med dagens frekvens en minskning under 1900-talet.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Sydsmörblomma har en sydlig utbredning i landet och växer på näringsrika hävdade gräsmarker nära kusten. Under inventeringen funnen på en havsstrandäng och en ganska närbelägen vägkant.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, finns bofast i sydöstra Sverige, tidigare funnen på tippar och kanske som vallfröinkomling. Ej funnen under inventeringen.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Den ettåriga sydsmörblomman var tidigare inte känd från Sörmland, men har dykt upp på några lokaler under inventeringen. Förmodligen har den kommit in med frövaror.

Södra Europa, Nordafrika. I Sverige främst i Götalands kusttrakter.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Förekommer i sydligaste Sverige med mest tillfälliga förekomster längre norrut. Ej funnen efter 1990.
Almq. Tillfälligt adventiv.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Inkommen med barlast till Gävle hamn 1882 (RHn i UPS).

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Förr på barlast.