Taxasida

svinmolke

Sonchus asper

(L.) Hill

svinmolke är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Ingemar Gustafsson
Översikt
Översikt

svinmolke är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • svinmolke
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Sonchus asper
Vetenskapligt namn, fullständig form
Sonchus asper (L.) Hill
Svenskt namn
svinmolke
icelandic
Galtarfífill
norwegianBokmal
stivdylle
norwegianNynorsk
stivdylle
Finskt namn
otavalvatti
finlandSwedish
svinmjölktistel, svinmolke
Danskt namn
Ru svinemælk
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2010-08-29
Ingemar Gustafsson
Nässjö 2021-09-02
Torbjörn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2023-07-31
Lars Efraimsson
Deje, Forshaga kommun 2020-08-26
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Kvävegynnat ogräs, täml. sälls.–spridd, vanligast i näringsrik jord ss. trädgårdsland, åker, gödselstad, strandvass etc. men växer även på banvall och blockröse etc.

Skall ha varit allm. i hela Närke (Gellerstedt 1852), men är nu p.g.a. upphörd hävd och igenväxning delvis sällsynt. Den ansågs allm. i Örebrotrakten (Hedera 1877) och Hallsberg (Dalhielm 1985) men var täml. allm. i Svennevad (Kjellmert 1947) och ”sällan sedd” i Sköllersta 1993 (Holmer). I Skogslandet, exempelvis i Garphyttetrakten 1994, var den ovanlig.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Svinmolke är en gammal, kulturberoende växt. Den ettåriga, kvävegynnade arten växer i åkerkanter och grönsaksland, vid gödselstäder, på jordhögar och ruderatmarker.

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Allmän-tämligen allmän (N Dalsland).

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Endast en förekomst är känd: Lillhärdal: kyrkbyn 1916 och 1918 (N. Nilsson i brev till Birger 1918). Uppgiften är ej tidigare publicerad. Senare rapporter saknas.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1888 Sonchus asper (L.) Hill

This species occurs as a more or less indigenous plant in most of Europe and adjacent parts of Africa and Asia. In the southern part of the range subsp. glaucescens (Jord.) Ball is distinguished. The species has spread with farming and horticulture over large areas of Europe, C. and S. Africa, Asia, N. and S. America, Australia and New Zealand. Today the species has a circumpolar distribution (Hultén, Circumpol. Il, p. 242 and map 234).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Allmän på Mälarslätten och i Skogslåglandets kulturbygder; mestadels tämligen allmän(-spridd) i Nedre Bergslagens d:o; glesnande mot Övre Bergslagen Skälet till sistnämnda möjligen bl.a. ogynnsamt temperaturklimat, kanske också oligotrofa förhållanden och i någon mån ofullbordad spridning Utbredningstyp: S1.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: ökning med mer än 75 %.
Kommentar: såvitt känt förekommer endast vanlig svinmolke S. a. var. asper i landskapet.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Svinmolke växer på torr eller måttligt torr, kväverik, öppen jord. Den är vanligast som ogräs i köksträdgårdar, potatisland och åkrar. Växten påträffas också kring gödselstäder samt på ladugårdsplaner, utfyllnadsmark och tippar.
Funnen i 1055 rutor; tidigare uppgifter från 110 rutor. I större delen av landskapet vanlig till ganska vanlig, men ganska sällsynt i nordväst. – Gammal kulturföljeslagare.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Svinmolke växer på torr–frisk, öppen och gärna kväverik mark. Den ses främst i ruderatmiljöer som tippade jord- och stenhögar, gödselupplag, gamla stenbrott, nygrävda områden vid cykelvägar och vindkraftverk. Svinmolke växer ofta i vägrenar och åkerkanter, sällsynt ses den på havsstränder. Jämfört med släktingen kålmolke S. oleraceus är den oftare noterad i grusalvar.

Svinmolke är vanlig över större delen av Öland med något glesare förekomster på Stora Alvaret och barrskogarna längst uppe i norr, Böda sn.

Såvitt känt är endast vanlig svinmolke subsp. asper känd från Öland.

Gammal kulturföljeslagare, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Gammal kulturföljeslagare.
Kulturmark: åkrar, trädgårdsland, rabatter, grustag, skräp- och soptippar, jordhögar och annan ruderatmark; även på nött torräng och gräsmark samt noterad från Torsburgens brandfält. Den höga andelen provrutor med svinmolke visar att arten är allmän. Så bedömde Johansson (1897) också dess frekvens.

Endast vanlig svinmolke ssp. asper är känd från Gotland.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Svinmolke växer på frisk till torr, kväverik jord i åkrar, trädor, trädgårdsland, kring ladugårdar och gödselstäder samt på vägkanter, jordhögar, utfyllnader och annan skräpmark.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Gammal kulturföljeslagare, växer som ogräs i åkrar och trädgårdar samt på öppen mark som på jordhögar, kring gårdar och på gödselstäder. Kvävegynnad. Mycket vanlig i slättbygderna, mindre vanlig till sällsynt i skogsbygderna. 995 lokaler i 504 rutor (61 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europa, västra Asien, Nordafrika. I Sverige upp till Ångermanland med avtagande frekvens. I Sörmland allmän – (64%). Svinmolken trivs bäst på gödslad mark intill gårdar och i tätortsmiljöer. Den växer helst på öppen jord, gärna i nyanlagda gräsmattor, i grönsaksland och på gårdstomter men också i åkrar och på åkerkanter, även spridd på leriga vägkanter i nyskurna dikesslänter på avdränerad jord.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Allmän i Uppland. 608 kartblad, 1722 kvadranter.
Almq. Merendels allmän, till skärgårdens större öar; längre ut tämligen sällsynt.
Svinmolke växer i många typer av kulturskapade lokaler, t.ex. gårdsmiljöer, åkrar, trädgårdsland och rabatter, nyanlagda vägkanter, skräpmarker och tippar.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

Svinmolke är en kulturmarksväxt som troligen kommit in med jordbruket. Den uppgavs finnas flerstädes i Gävletrakten 1848. Arten har senare rapporterats från andra delar av landskapets kulturbygder.

De vanligaste följeväxterna är baldersbrå (29%), harkål, våtarv, svinmålla och åkertistel. Svinmolken blommar på sensommaren samtidigt som åkermolke.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Svinmolke är ettårig. Blomningen börjar i mjölkens tid och kan fortsätta långt in på hösten. Korgarna slås ihop redan före middagstid, ungefär samtidigt som på ängshaverrot. I jämförelse med den fleråriga åkermolken har svinmolke hittats mindre på sädesåker och mera i potatisland, trädgård, täppa, intill gård och på trädgårdsutkast och avskrädeshög. Den saknas i landskapets västra och norra delar.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Svinmolke är idag rätt sällsynt och man hittar den främst i äldre kulturmiljöer, särskilt vid större, kontinuerligt drivna bondgårdar i kustbygden och nedre Ljungandalen. Ofta uppträder den som en specialist på kasa, i små bestånd uppe på eller intill gödselstacken eller på annan välgödslad mark kring ekonomibyggnader och uthus. Dessutom ses den ibland som ogräs på näringsrik mark i trädgårdar och rabatter i kustområdets tätorter, t.ex. i en plantering invid hyreshus i Skön Haga. Ibland också på industritomter. – Sannolikt något minskande p.g.a. ändrad gödselhantering m.m.