Patrik Engström
Nammásj, Jokkmokks kommun 2022-07-12
Taxasida
stickelfrö
Lappula deflexa
(Wahlenb.) Garcke
stickelfrö är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
stickelfrö är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- stickelfrö
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Lappula deflexa
Vetenskapligt namn, fullständig form
Lappula deflexa (Wahlenb.) Garcke
Svenskt namn
stickelfrö
norwegianBokmal
hengepiggfrø
norwegianNynorsk
hengjepiggfrø
Finskt namn
kalliosirkunjyvä
finlandSwedish
stickelfrö
Foton
Anders Delin
Uddskåran, Vemdalen 2009-05-31
Anders Delin
Uddskåran, Vemdalen 2009-05-31
Patrik Engström
Muddusfallet 2023-07-16
Katarina Stenman
Norbergets östbrant, Ång 2019-08-09
Patrik Engström
Nammásj, Jokkmokks kommun 2022-07-12
Patrik Engström
Nammásj, Jokkmokks kommun 2022-07-12
Katarina Stenman
Norberget 2019-08-09
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Lokalerna i Junsele, Ramsele och Fjällsjö återgivna av Mascher (1978a). - 6 (6).
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1564 Lappula deflexa (Wahlenb.) Garcke
Syn.: Hackelia deflexa (Wahlenb.) Opiz
This boreal-montane, polymorphic species has a disjunct distribution pattern in Eurasia (subsp. deflexa). It occurs as an adventive in several places in Europe. The N. American population is distinguished as subsp. americana (Gray) Hult. The species s. lat. belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. Il, p. 168 and map 159). Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 365.
Härjedalens kärlväxtflora
Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund.
ISBN 91-971255-9-8.
Först uppgiven av Sjöstrand (1833) som Myosotis deflexa: "På Ulfberget vid Wiken sparsamt." Arten återsågs där 1981, !.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Stickelfrö är nordlig och har en spridd förekomst i Norrland (främst i fjällens närhet) och nordvästra Dalarna. Den småländska lokalgruppen utgör alltså en mycket avlägsen sydlig utpost. Arten växer här på två punkter i vittringsmaterialet i en skiffrig rasbrant. Den klassiska förekomsten har alltid varit sparsam, ca 1910 dock ´åtskilliga stora vackra´, men ca 1915 ´blott ett par små förkrympta individ´ (Nordenstam ms 1919); 1975 fanns ´ca 10 eller mer blommande ex. Flertalet småplantor´ (RC hos Nilsson & Gustafsson ms). Efter ett stort ras i mitten av 1990-talet har individantalet varit mycket lågt, mellan 0 och 5 ex. På en plats något längre söderut i samma brant fanns 1 ex 2004 och 5 ex 2005 (G. Bladh).
Arten är ett- eller tvåårig vilket förklarar att antalet exemplar kan variera mellan åren. Det verkar dock som om beståndet är på väg att försvinna. Anledningen till detta är inte känd.
Funnen i 1 ruta; känd från samma lokal sedan länge. – Ursprunglig.
Stickelfröet finns på den nationella rödlistan och betecknas som sårbart (Gärdenfors 2005).
Arten är ett- eller tvåårig vilket förklarar att antalet exemplar kan variera mellan åren. Det verkar dock som om beståndet är på väg att försvinna. Anledningen till detta är inte känd.
Funnen i 1 ruta; känd från samma lokal sedan länge. – Ursprunglig.
Stickelfröet finns på den nationella rödlistan och betecknas som sårbart (Gärdenfors 2005).
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europa, Asien. I Sverige främst i Norrland.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
En karaktärsart för sydberg i norra Sverige. Rödlistad. Ej funnen efter 1990.
Almq. Tillfälligt adventiv.
Almq. Tillfälligt adventiv.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Stickelfrö förekommer hos oss bara i de rikare sydbergen och är egentligen den enda art som är helt bunden till denna biotop. På försommaren är den frodigt grön och anonym, senare lätt igenkänd på sina spretiga fröställningar med karakteristiskt taggiga, starkt vidhäftande frukter. Alla aktuella förekomster finns i diabasberg, på torr naken vittringsjord strax under bergshammaren, bland block i den översta rasmarken eller i skyddade skrevor. I Rankleven i Borgsjö är den även sedd på skuggiga nedre hyllor i stupet. Ibland växer arten tillsammans med vår andra sydbergsspecialist, lövbinda Fallopia dumetorum.