Taxasida

stennarv

Sagina saginoides

(L.) H. Karst.

stennarv är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

stennarv är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • stennarv
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Sagina saginoides
Vetenskapligt namn, fullständig form
Sagina saginoides (L.) H. Karst.
Svenskt namn
stennarv
icelandic
Langkrækill
norwegianBokmal
setersmåarve
norwegianNynorsk
setersmåarve
Finskt namn
tunturihaarikko
finlandSwedish
stennarv
Foton
Patrik Engström
Kåtaviken, Hemavan 2016-07-23
Patrik Engström
Stötliden 2014-07-23
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Grusig mark på vägkanter och dikesslänter med skiffergrus, parkeringsplats. - 4 (2).

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven av Sjöstrand (1833): Tännäs: Funäsdalen, som Spergula saginoides.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

761 Sagina saginoides (L.) Karst.

Syn.: S. linnaei Presl

This arctic-montane plant (cf. S. subulata, no. 760) is a critical species with some geographically restricted lower taxa (Hultén, Circumpol. Il, p. 52, 320). In large areas it is fragmentarily known. It belongs to the circumpolar plants (op. cit.). The E. and SE. Asiatic counterpart S. japonica (Sw.) Ohwi is also mapped.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: uppgiven 1783 från Torekov (Retz 1786) men sannolikt avsågs sylnarv S. subulata.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
En fjällart, som går ner ett stycke i skogslandet, dock inte längre söderut än till trakten av Oslo. Ett belägg finns från Hylte Femsjö i L. M. Neumans herbarium i LD, ursprungligen kallat sylnarv S. ciliata men ombestämt av F. Ahlfvengren. Ett uppenbart fall av etikettförväxling!

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Stennarv hör främst hemma i fjällen men är sällsynt funnen i landskapets västra del, främst i höjdlägen och på rikare mark. Några fynd är från skogsodlingar, där den blivit sedd i betespåverkad, lätt eroderad, torr ängsbacke och i lågvuxen hackslåttvegetation i vägkant i södra Torp. I mer öppet grus hittades den vid den gamla (medeltida) landsvägen till Jämtland i Borgsjö. Arten tycks hos oss uppträda i små, mer eller mindre obeständiga förekomster.