Taxasida

skogslysing

Lysimachia nemorum

L.

skogslysing är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

skogslysing är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • skogslysing
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Lysimachia nemorum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Lysimachia nemorum L.
Svenskt namn
skogslysing
norwegianBokmal
skogfredløs
norwegianNynorsk
skogfredlaus
Danskt namn
Lund-fredløs
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2013-06-28
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

En kollekt från Ljungby utan årtal (A. Åström i UME) måste ifrågasattas. Se kommentar under månviol Lunaria rediviva.

Skogslysing finns närmast i Skåne och Danmark där den växer i fuktiga ädellövskogar.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1476 Lysimachia nemorum L.

This species is mainly restricted to W. and C. Europe. The population on the Azores is distinguished as subsp. azorica (Horn.) Palh. (Sjögren in Mem. Soc. Brot. 22/1973, p. 255 ff.). Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 333.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: uppgiven från ungefär lika många lokaler och i huvudsak från samma områden vid förra inventeringen. Före 1930 däremot blott känd från ett tiotal lokaler men detta beror sannolikt åtminstone delvis på att huvudutbredningsområdet på Linderödsåsen då var bristfälligt undersökt. Nationellt rödlistad (NT).

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Skogslysing är en sydlig lövskogsart, som i Sverige har sin huvudförekomst i ett begränsat område i centrala Skåne. De småländska växtplatserna, som av allt att döma är naturliga, är alltså mycket isolerade. De utgörs av fuktiga, genomsilade sluttningar i barr- eller blandskog.
Växtplatserna för denna mycket värdefulla art borde skyddas bättre. – På 1950-talet, när Helge Stenar återupptäckte lokalen mellan Marsbäcken och Sandalia (se nedan), bestod den av ´gammal vacker barrskog, mest med gran´ (Stenar 1951). Under 1970-talet har denna plats genomgått en hyggesfas, men skogslysingen har överlevt, kanske tack vare att den slyskog som utvecklades röjdes på frivillig väg (B. Danielsson 1980). Numera är den dock hårt trängd av majbräken Athyrium filix-femina som expanderat efter ytterligare en röjning.
Funnen i 3 rutor; tidigare uppgifter från 2 rutor. Mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Skogslysing betecknas som missgynnad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tvivelaktig uppgift. Arten finns bofast i sydligaste Sverige. Ett belägg finns från: (Falköping) Falköping, Mösseberg omkr. 1900 F. Liljeholm (GB, S), är troligen felaktigt etiketterad. Möjligen kan arten kommit in tillfälligt tillsammans med gulplister, som inplanterats i Badhusets park.