skånefibbla

Hamnplats, troligen tillfälligt införd med barlast. - 1 (1).

2; Mälarslätten: Malma S Kolsva, gräsvall 1916 (Hultin enligt SAMUELSSON 1925). - Skogslåglandet: Kumla Hagsta, trädgårdsvall + dikeskanter 1957 (Almquist, S). - [Kartprick i Kungsör hos HULTÉN (1950, 1971) avser tydligen Kolsva-fyndet (2 1/2 mil längre NNV-ut).]

Den tvååriga skånefibblan har några gånger förekommit tillfälligt i landskapet. Med undantag för Osbecks inplantering har den inkommit med frövaror. Den sågs senast 1961.

1929 Crepis biennis L.

This species is mainly restricted to Europe. The limits in E and SW are somewhat uncertain. The species is rare in the black soil area of Russia. The occurrences in the northern countries are adventive.

Vallfröinkomling, förvildad i Sverige sedan 1740-talet.

Tillfälligt inkommen, sannolikt med gräsfrö.

Status: bofast, men med något oklar historia. Ofta ansedd som en sentida inkomling, men om så överhuvudtaget är fallet säkert inkommen före 1749. Av Lilja (1838) ansedd som ”mycket allmän på alla slätterna” vilket dock tyder på en sammanblandning med närstående arter.
Förändring och hot: ej statistiskt undersökt men uppgiven från mångdubbelt fler (ca 80) rutor och med betydligt större utbredning i landskapets sydvästra hälft vid den förra inventeringen.
Kommentar: B, granskare KAO, PLa och SSp.

Skånefibbla är en europeisk art som är känd i Skåne sedan åtminstone 1700-talet. Till övriga Sverige inkom den under 1800-talet och början av 1900-talet med vallfrö och har etablerat sig, förutom i Skåne, främst på Gotland, i Östergötland och Uppland.

På Öland har skånefibbla troligen inkommit med vallfrö i början av 1900-talet men av okänd anledning lyckades den aldrig etablera sig på ön. Längst höll den ut på en fodervall sydväst om Ekerum, Högsrum sn, där Sterner noterade den mellan 1933 och 1948. Inga fynd gjordes under inventeringen.

Inkommen, förr bofast, numera utgången.

Inkommen, bofast.
Företrädesvis i vägkanter, här ofta dominerande; även olika typer av ruderatmark (främst i tätorter), åkrar, gräsmark, sandmark, kanalkanter, dammkanter och hyggen. Förmodligen huvudsakligen inkommen med vallfrö (Hylander 1943a); även via fröspill direkt vid hamnarna, eftersom en del äldre fynd har noterats i hamnar. Skånefibbla har särskilt rika förekomster på Östergarnslandet, runt Romakloster samt i Visbyområdet. Äldre fynd har gjorts på 26 platser. Arten ökade starkt under slutet av 1900-talet och ökar troligen ännu.

Tillfälligt inkommen, förmodligen med vallfrö. 

Skånefibblan är tvåårig och växer på kulturskapad mark som i vägkanter, utmed järnvägar eller på ruderatmark. Den sprids med gräsfrö och är ofta tillfällig, men vid Sparreholm känd sedan slutet av 1880-talet.

Europa. I Sverige upp till Dalarna.