rönnspirea

Rönnspirea har setts förvildad på tre lokaler 1990, alla i Sveg: Herrö, badplatsen (16E 5d 4- 1-, BD i UPS), och Ytterberg både i V delen (16E 7f 0- 4-, LS) och i Ö delen (16E 7g 0–1-, LS). På badplatsen i Herrö har det bildats ett livskraftigt bestånd på en del av den sandiga stranden. Lokalerna ligger i höjdintervallet 370–450 m.

Rönnspirea, som ofta odlas, är funnen förvildad på olika typer av kulturmark och dessutom kvarstående på ödetomter. Den bildar ganska täta bestånd genom skott från underjordiska utlöpare och bör karakteriseras som bofast i landskapet.

Arten härstammar från nordöstra Asien och är känd som vildväxande i Sverige sedan 1910.

Prydnadsväxt från Asien, i Sverige tidigast förvildad i Värmland 1910. Ett 20-tal bestånd av förvildad rönnspirea har setts fr.o.m. 1970-talet vid utkast i bäck- och ålundar, grustag m.m. Vid Falltorp i Kvistbro odlades den 1930 (Sernander 1933) och sågs ännu 1992 i ett snår efter landsvägen. Vid Kägleborg i Ödeby växte den kvar 1993 på en 1945 övergiven tomt.

Ny bofast art; odlad som prydnadsbuske och tillfälligt förvildad eller kvarstående; sannolikt etablerad vid Hemsjö i Kyrkhult.

14; mest i Nordväst. Trivs utomordentligt väl i Bergslagen (även Övre Bergslagen), men torde inte vara mindre livsduglig i lägre trakter. Förmodligen är spridningen ofullbordad och avspeglar för nuvarande odlingsfrekvensen i områdets olika delar. Utbredningstyp: N3 (pU).

Rönnspirea är inhemsk i norra Asien. I Mellaneuropa började den odlas som prydnadsbuske i mitten av 1700-talet; i Sverige är nog odlingen senare. Arten fanns varken hos Nils Linnaeus i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732) eller i Elias Fries’ hemtrakter i Hylte Femsjö på 1810-talet. Däremot odlades den på 1880-talet i Jönköping (Arnell 1915 som Spiraea sorbifolia), och kring sekelskiftet 1900 måste den ha varit vittspridd vid torpbebyggelsen i stora delar av landskapet. Man finner den nämligen framför allt som kvarstående vid ödetorp och i gamla trädgårdar, där den kan bilda omfattande snår genom rotskottsbildning. Ibland ses den i vägkanter, bryn eller betesmarker, då ofta som spår av tidigare bebyggelse. Någon gång har den rotat sig på utkast i bryn, grustag och tippar.

Rönnspirea härstammar från norra Asien. Den odlas ibland, kanske mer förr, och är tillfälligt funnen som utkast, kvarstående på ödetomt och spridd från närbelägen trädgård. Den kan ännu inte anses bofast på Öland. Eftersom andra arter i släktet odlas och belägg saknas kan det inte uteslutas att något fynd i stället rör sig om något närstående taxon.

Tillfälligt utkommen och kvarstående.

Förvildad, tillfällig.
Odlad växt, spridd med utkast. I trädgårdar kan den sprida sig kraftfullt med jordstammarna, men på lokalen vid Ölbäck gick den ut efter några få år; här fanns bara ett tunt jordlager på häll. Hur arten kommer att klara sig på sin andra lokal, i ett grustag i Vallstena, är ännu för tidigt att säga. Tills vidare karakteriserar vi arten som tillfällig på Gotland.

Rönnspirea är en sedan gammalt ofta odlad prydnadsväxt med ursprung i nordöstra Asien. Den bildar stora och ofta täta bestånd med hjälp av rotskott. Man finner den kvarstående och förvildad i och intill gamla trädgårdar, på ödetomter, vägkanter och skogsbryn nära gammal bebyggelse. Tydligen har denna förvildning i stort sett skett sedan mitten på förra seklet.

Rönnspirean är en vanlig trädgårdsbuske som ibland följer med trädgårdsutkast till tippar och liknande ställen. Den förekommer även självsådd t.ex. på Södermalm i Stockholm.

Östasien. I Sverige odlad och förvildad.

Rönnspirea har en ganska stor förmåga att förvilda sig ut i marker långt från de platser där den odlas. Där den odlats kan den också sprida sig kraftigt vegetativt. Den första noteringen i Hälsingland är från 1950.