Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Mongoliskt fetblad är bofast i landskapet. Den växer som kvarstående och förvildad på i första hand kyrkogårdsmurar. Arten härstammar från Centralasien och odlas som prydnadsväxt i stenpartier och på stenmurar.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Odlad som prydnadsväxt, samt kvarstående eller förvildad på häll.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Himalaya, Mongoliet. I Sverige odlad i stenpartier, ibland utplanterad.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Prydnadsväxt, förvildad i Sverige tidigast 1957. Odlad i Örebro 1917 (Anonym, OREB).
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
(Sedum ewersii)
Status: sällan odlad prydnadsväxt; någon gång kvarstående. Först uppgiven 1992 från N. Mellby (SKa).
Kommentar: B, granskare KAO och TTy.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Sedum ewersii
Mongoliskt fetblad är ganska likt cirkelfetblad H. anacampseros men är klenare och har nästan cirkelrunda, motsatta blad, oftast med stjälkomfattande bas. Den finns spontant i Centralasien, Himalaya och Mongoliet. Liksom cirkelfetblad planteras den mest på stenmurar (någon gång på hällmark). Påfallande är att mongoliskt fetblad finns så mycket på kyrkogårdsmurar i västligaste Småland; av de tolv västligaste lokalerna utgörs nio av kyrkogårdsmurar, medan ingen sådan förekomst är känd bland de fjorton östligare lokalerna. Även i Halland växer den i första hand på kyrkogårdsmurar.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Mongoliskt fetblad härstammar från västra Himalaya och Mongoliet. Arten odlas ibland och kan överleva länge som kvarstående eller smått förvildad, men har än så länge inte påträffats i naturlig vegetation på Öland.
Mongoliskt fetblad är en lågvuxen art med motsatta stjälkomfattande blad och rosa blommor.
Tillfälligt utkommen.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Insådd 2006 på jordkällarens tak i Fyrbyn på Gotska Sandön, Fårö. Kvar 2009 (JP).
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Odlad prydnadsväxt från Centralasien. Funnen kvarstående.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Prydnadsväxt från Centralasien, kvarstående på ödetomter eller i utkast. Ej konsekvent rapporterad. Noterad från 3 lokaler i 3 rutor.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ursprunglig i Himalaya–Mongoliet; odlad, mycket sällsynt som kvarstående i Uppland. 10 kartblad, 10 kvadranter.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Kvarstående prydnadsväxt, men knappast förvildad i egentlig mening.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Arten har setts bara vid Bollnäs prästgård, där den växer på en terrängmur i södra tomtgränsen tillsammans med råttsvans och skatnäva. Den blommar extremt sent, i skiftet augusti–september.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Mongoliskt fetblad är rätt sällan odlat, någon gång förvildat på murar och hällar.
