lundbräkensläktet

Alla ormbunkar ”som växer i hopar och har blad som palmer – ej Pteris” resp. ”större parbladiga ormbunkar, träjon m.fl.” gick i Närke under benämningen stegagräs, trejonrot, ormbunke, jetrova, blogrot, mångfållegräs, ormbungegräs m.fl. (Berglund ms 1867, Olsson ms, ÖLM 1732, 1795). ”Sådana ormbunksblomster, samlade midsommartid gör en osynlig” sade man vid Hästhagen i Ödeby (ÖLM 827). I Ekeby och Hidinge användes roten mot nötkreaturens sommarsjuka [blodsjukdom] och mask (ÖLM 1732). ”Större parbladiga ormbunkars rot, dä ä medecin för jur. Dä tog vi å koka å gav jura när di va lösa i magen, dä va stoppande” upptecknades 1931 i Lillkyrka (ÖLM). Ormbunksblad i skorna förebyggde reumatism och värk, enl. en uppteckning i Svennevad (Tillhagen 1958).