Patrik Engström
Hulta 2009-05-22
Taxasida
krypvide
Salix repens subsp. repens
krypvide är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
krypvide är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- krypvide
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Art
Underart
Namn
Vetenskapligt namn
Salix repens subsp. repens
Vetenskapligt namn, fullständig form
Salix repens subsp. repens
Svenskt namn
krypvide
Finskt namn
hanhenpaju
finlandSwedish
krypvide
Foton
Torbjörn Tyler
Maglehult, Matteröd socken 1996-01-01
Anders Delin
Tjärn intill Ygssjön, Färila 1993-08-15
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Se sandvide Salix repens var. argentea och vanligt krypvide Salix repens var. repens.
Flora över Dal
Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.
Allmän
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Krypvide är ursprungligt men kulturgynnat. Det växer i både torra och fuktiga biotoper, t ex kärrkanter, sjö- och åstränder, klipp- och hedterräng vid havet, naturbetesmarker av fuktängs- och hedkaraktär, vägkanter, vägslänter och grustag.
Publicerad som Salix repens var. repens - krypvide
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Lågväxande buske på mineral- eller torvjord. Lämningar av okänd ålder har grävts fram ur starrtorv vid Nynäs i Sköllersta (Tolf 1891, 1893).
Se även: sandvide Salix repens var. argentea och vanligt krypvide Salix repens var. repens
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Gammal bofast art.
Härjedalens kärlväxtflora
Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund.
ISBN 91-971255-9-8.
Först uppgiven av Dusén (1880): bl a "mellan Sveg och Glissjöberg". Belägg från 1879 finns i UPS.
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
Salix repens L. subsp. repens - Krypvide
I Bergslagen och Skogslandet allmän-tämligen allmän Även på Mälarslätten förr vanlig (POST 1844, Åkerman manuskript 1846, TROIL. 1860), nu spridd-traktvis tämligen sällsynt Osedd inom Ridöarkipelagen av KERS (1978). Utbredningstyp: N1 (fdU).
Salix repens subsp. argentea x Salix repens subsp. repens
[13]; sannolikt tämligen allmän-spridd. Regelbundet förbisedd eller misstolkad före 1970-talet, urskild blott av Eng., B. Floderus och !. (Enligt B. FLOD. [1931] mycket allmän i Sverige, "allmännare än stamarterna". Knappast så i Västmanland.)
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Krypvide växer på fuktig, gärna sandig mark men har bred ekologisk amplitud. Den ses i kanten av skogskärr, fuktiga skogar ofta med björk, betade kalkfuktängar, gamla sandtag, dynsvackor, tokfuktängar och utmed diken. Krypvide klarar att växa i kalkfattiga miljöer såväl som i extremrikkärr tillsammans med axag Schoenus ferrugineus. Även ohävdade lokaler som igenväxande agkärr i Mittlandet kan utgöra växtplats. Krypvide går sällsynt ut i grusalvar och kan ibland växa i kanten av större alvarvätar. Växten är vanlig över hela Öland inklusive Stora Alvaret.
Krypvide växer krypande eller mattformigt, ibland som en upprätt buske. Årskvistarna är kala eller korthåriga, stipler saknas ofta. Bladknopparna är tydligt röda, bladen lansettlika–ovala, otandade, gröna och oftast ± kala på ovansidan med nedböjd kant; bladundersidan blekt blågrön och silkeshårig.
Gammal, bofast.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Krypvide är en mycket vanlig och mycket variabel art. Ibland är den krypande, ibland bildar den ganska höga buskage. Två varieteter är funna i landskapet, sandvide var. argentea och vanligt krypvide var. repens. Avgränsningen mellan dem kan vålla problem, eftersom det är vanligt med mellanformer. Dessa har nästan undantagslöst förts till vanligt krypvide var. repens.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
I arten ingår två varieteter som omnämns i Västergötlands flora, vanligt krypvide var. repens och sandvide var. argentea, vilka redovisas under respektive varietet.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europa, norra Asien. I Sverige upp till mellersta Norrland och utmed kusten till Norrbotten. I Sörmland allmän – (40%). Krypvidet växer i fuktig betesmark, i myrkanter, på tuvor i rikkärr, fuktiga vägrenar och grustagsbottnar. Arten är konkurrenssvag och missgynnas starkt av igenväxning och är därför slåtter- och betesgynnad. Det tätludna sandvidet – var. argentea förekommer i Sörmland i några rika myrmarker.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Allmän i Uppland. 573 kartblad, 1543 kvadranter.
Almq. Merendels tämligen allmän, traktvis allmän; på Mälaröarna och i yttre skärgården tämligen sällsynt.
Vanligt krypvide växer oftast på fuktig, sandig mark på sjöstränder, strandängar och igenväxande fuktängar och även på torvmark i sumpskogar, kärr och mossekanter. Stundom växer den torrare i hagar, betesmarker och gamla grustag. Sandvide har påträffats i myrar och naturbetesmark.
Den vanligaste varieteten är vanligt krypvide, vilket har stor variation i växtsättet och bladens hårighet. Sandvide har rapporterats från ett flertal lokaler, främst i den nordöstra delen av landskapet, men avgränsningen mot krypvide har säkerligen uppfattats på olika sätt, varför flertalet uppgifter antagligen avser vanligt krypvide med ovanligt mycket hår på bladöversidan.
Almq. Merendels tämligen allmän, traktvis allmän; på Mälaröarna och i yttre skärgården tämligen sällsynt.
Vanligt krypvide växer oftast på fuktig, sandig mark på sjöstränder, strandängar och igenväxande fuktängar och även på torvmark i sumpskogar, kärr och mossekanter. Stundom växer den torrare i hagar, betesmarker och gamla grustag. Sandvide har påträffats i myrar och naturbetesmark.
Den vanligaste varieteten är vanligt krypvide, vilket har stor variation i växtsättet och bladens hårighet. Sandvide har rapporterats från ett flertal lokaler, främst i den nordöstra delen av landskapet, men avgränsningen mot krypvide har säkerligen uppfattats på olika sätt, varför flertalet uppgifter antagligen avser vanligt krypvide med ovanligt mycket hår på bladöversidan.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Krypvide är en ursprunglig art i landskapet. Den verkar ha varit ganska vanlig även under 1800-talet och 1900-talet.
Arten förekommer också i kulturskapade miljöer, gärna där stora ytor med naken fuktig jord blottlagts, t.ex. grustag, matjordstäkter och avsänkta stränder. Den växer även torrt på sandiga banvallar och stationsområden.
De vanligaste följeväxterna är kråkklöver (33%), vattenklöver, blåtåtel, pors, vass och glasbjörk.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Krypvide är en mycket variabel art. Busken kan bli knähög på bördig mark men håller sig under en decimeter på fattigkärr. Även bladstorleken varierar parallellt med detta inom mycket vida gränser.
Liksom hos andra videarter förekommer långdistansspridning och etablering på naken jord, som i ett övergivet grustag eller på en avhyvlad vägkant.
Krypvide blommar på myr i vitsippans tid, då även ängsull blommar, dvärgbjörk börjar slå ut och glasbjörk och rosling är i knopp. Frökapslarna är fortfarande stängda, liksom på svartvide, i skogsstjärnans tid, då asp- och sälgfrö flyger och gråvidets kapslar börjar spricka upp. Krypvidets frökapslar öppnar sig i linneans tid.