Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2010-08-29
Taxasida
kolvhirs
Setaria italica
(L.) P. Beauv.
kolvhirs är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt
kolvhirs är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- kolvhirs
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Setaria italica
Vetenskapligt namn, fullständig form
Setaria italica (L.) P. Beauv.
Svenskt namn
kolvhirs
norwegianBokmal
stor busthirse
norwegianNynorsk
stor busthirse
Finskt namn
italianpantaheinä
finlandSwedish
kolvhirs
Danskt namn
Kolbehirse
Foton
Nycklar
Tyler, T. & Rawet, M. 2021: Setaria – kolvhirser
Den Botaniska Skattkammaren
Nyckeln omfattar alla taxa som påträffats vildväxande i Norden. Endast vanlig kavelhirs, Setaria viridis var. viridis är gammal i vår flora – övriga taxa är m.e.m. sentida inkomlingar som oftast bara uppträder tillfälligt hos oss. Varieteten S. viridis var. weinmannii har inte tidigare uppmärksammats i Sverige men har ibland sammanblandats med den likaledes sent invandrade varieteten S. viridis var. major och bägge förekommer i dag som m.e.m. tillfälliga inkomlingar.
Floratexter
Flora över Dal
Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.
Holmberg 1922.
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
1; Mälarområdet: Västerås S Mellan Arosbygdens silo och Mälaren [dvs. vid hamnen] 1955 (Starbäck, S; det. T. E. Hasselroth). - Efemerofyt. Xenofyt. Möjligen inkommen med importerat burfågelfrö, troligare med importerad spannmål (jfr SUOMINEN 1979).
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Kolvhirs är i Halland funnen som tillfällig gäst i hamnområden, men aktuella förekomster av den ettåriga arten saknas. Numera användes den dock i stor utsträckning som fågelfrö och avsaknaden av fynd kan bero på förväxling med grön kavelhirs S. viridis, som är mycket närstående.
Arten har sannolikt sitt ursprung i varmare delar av Asien och lär vara ett av de äldsta sädesslagen (Karlsson 1987). Den är känd från Sverige sedan 1890-talet.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Kolvhirs har odlats som burfågelfrö och till prydnad.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Inkommen bl.a. med fågelfrö, och tillfälligt förvildad.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: adventivväxt inkommen med bland annat fågelfrö och diverse industriråvaror; dessutom någon gång odlad som eternellväxt och förvildad; ibland kortvarigt självförökande men knappast bofast. Först uppgiven 1894 från Helsingborg (NRos i LD) men redan 1870 ”sällan odlad” (Lilja 1870).
Kommentar: B, granskare KAO, PLa och TKa.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Kolvhirs är en gammal kulturväxt, troligen med ursprung i Ostasien. Den har troligen framgått ur kavelhirs S. viridis genom urval av typer, där småaxen inte faller till marken vid mognaden utan sitter kvar i vippan, en typisk kulturväxtegenskap. Arten består av ett antal mycket olika former. Den mest välkända är den som man brukar hänga in till burfåglar, med långa, cylindriska, överhängande vippor utan borst. Å andra sidan finns det borstiga former med vippor som inte är större än hos stor kavelhirs S. viridis var. major. – Arten ses numera mycket oftare än förr. De många sena fynden härrör troligen främst ur fågelfrö, men de kanske även representerar förvildning (vissa former odlas till prydnad). Tidiga fynd har däremot åtminstone delvis ursprung i varutransporter.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Kolvhirs är ett storvuxet kulturgräs från sydligare breddgrader som hos oss uppträder tillfälligt i skräpmark, på soptippar och i tätorter ofta i anslutning till fågelutfodring.
Inkommen, tillfällig.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Inkommen, tillfällig. Troligen spridd med fågelfrö till ruderatmark.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Kolvhirs är inkommen med fågelfrö från södra Europa och kanske också spridd från odling. Påträffas på tippar och annan ruderatmark.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, av ovisst ursprung, odlas som foderväxt och till fågelfrö i södra Europa. Påträffad på tippar och i planteringar. 16 lokaler i 16 rutor.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Kolvhirs är tillfälligt spridd från importerade frön på skräpmark, tippar och fågelmatningsställen. Arten är främst spridd med burfågelfrö där den ingår som en viktig ingrediens, men kolvhirs ingår också i fröblandningar av prydnadsgräs.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Tillfällig inkomling vars ursprung är oklart. I andra länder odlas kolvhirs som stråsäd för mjölproduktion och fågelfrö; sprids framförallt med fågelfrö till tippar. 35 kartblad, 41 kvadranter.
Almq. Tillfälligt adventiv.
Almq. Tillfälligt adventiv.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Tillfälligt inkommen eller nu oftare utkommen med fågelfrö.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Funnen några gånger under 1950-talet i Hudiksvall, och i senare tid på avfallsanläggningar.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Timrå Vivstavarv på barlast 1898 (J.A. Holm i LD).