knoppmaskros

Askersund Lerbäck Åsbro by, torr ängsbacke 1935 Broddeson (S/HØl).

Arboga Götlunda Valens Ö-del, södra hamnen, landvinning 1933 (Haglund & Morander 1937).

Askersund, Bo, Götlunda, Hammar, Lerbäck, Nysund, Skagershult, Tysslinge.

Funnen i 48 rutor (26%); utbredd i hela landskapet, utom i nordväst.

Knoppmaskros växer på typiska sandmaskrosmarker dvs. hävdade torrängar som alvarets moränryggar. Lokalerna är ofta sandiga och värms tidigt upp av vårsolen. Knoppmaskros ses också på starkt kulturpåverkade lokaler som i gräsmattor och på grusplaner. På alvarmark går den ibland ut i alvarets uppfrysningsmark och delar där livsrum med ölandssolvända Helianthemum oelandicum. Utbredningskartan visar att maskrosen är funnen på Stora Alvaret, nära västra landborgen och västra stenkusten vilket främst visar områden som inventerare med ögon för maskrosor besökt.

Knoppmaskros har holkfjäll som är utstående, gråvioletta och med en knappt synlig hinnkant. Bladen är mörkgröna, ofta med en röd mittnerv på ovansidan, blomkorgen är tät med gott om pollen.

Troligen ursprunglig.
Torr, gärna sandig ängsmark, även betad; hällmark och annan alvarmark, vägrenar samt gatu- och trottoarkanter. Äldre uppgifter föreligger från 34 socknar, från Sundre till Fårö.

Knoppmaskros är en av de vanligaste sandmaskrosorna i Bohuslän. Den växer på torrare havsstrandängar, i hällmarker, på torrbackar och i naturbeten och är vanligast nära kusten.

En av landskapets vanligaste sandmaskrosor.