källfräne

Källfräne är sannolikt ursprunglig men har troligen varit borta ur landskapets flora under flera decennier. På den aktuella lokalen, en liten källbäck på en betad havsstrandäng, växer den mycket rikligt. Växtplatsen besökes årligen av botanister varför man kan utgå från att arten är ny på lokalen. De närmaste växtplatserna finns i Skåne och Danmark.

Källfräne är en flerårig, beståndsbildande art som ibland odlas som kryddväxt, gärna i rinnande vatten. I Sörmland är den antagligen spridd från odling.

Europa, västra Asien. I Sverige i södra Götaland.

925 Rorippa nasturtium-aquaticum (L.) Hayek complex

Syn.: Nasturtium officinale R. Br. complex

This widespread complex originates from Eurasia. It has been introduced into northern parts of Europe (casual in several places not marked here), E. Asia and N. America as well as a great many places outside the map area (C. and S. Africa, Java, Australia, New Zealand, S. America etc.). The recently distinguished R. microphylla (Boenn.) Hyl., occurring mainly in W. Europe, is too little known for separate mapping and therefore included in the total map area of this complex. In areas where it is possible to distinguish this species it is marked separately on the map by open dots. It is also introduced in C. and S. Africa, C. Asia and N. America. Hybrids between R. nasturtium-aquaticum and microphylla occur occasionally (crosses). With its present distribution this complex belongs to the discontinuous circumpolar plants (Hultén, Circumpol. Il, p. 204 and map 195).

(Rorippa nasturtium-aquaticum)
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: under 1800-talet ansedd som tämligen allmän (Lilja 1838 & 1870) och länge känd från mellan 30 och 40 aktuella lokaler men under de senaste årtiondena uppenbarligen något minskande även om tillbakagången mer handlar om en minskad spridning i landskapet än om en minskning av antalet faktiska lokaler. Nationellt rödlistad (EN).
Kommentar: B, granskare KAO och MGu.

Källfräne växer i rinnande sötvatten i källflöden, bäckar och liknande miljöer. I vårt land är den främst funnen i Skåne med spridda fynd norrut till Uppland. Sjöstrand angav källfräne från Öland, med frågetecken i LUB 1 och har sedermera strukit fyndet i NSB 7. Kanske rörde det sig om bäckbräsma Cardamine amara?

Felaktigt angiven för Gotland vid flera tillfällen, först av Rosén & Wahlenberg (1821). Uppgifterna beror på förväxling med hybriden vinterfräne Nasturtium ×sterile (Hylander 1950). Ett korrekt bestämt belägg av källfräne från norr om Visby, samlat av E.D. Dillén (Wahlenbergs herbarium i UPS det. Hylander 1949), är enligt Hylanders bedömning ”troligen ej från uppgiven lokal”. I herbarier, t.ex. LD, finns många kollekter som angetts höra till denna art, men där utseendet mer överensstämmer med hybriden vinterfräne (JP). Fyra kollekter i LD som föreföll mest fertila (tjockare skidor med viss frösättning) granskades 2010 (L. Fröberg, JP). En kollekt, som var tagen från en fertil planta, bestämdes senare till bäckfräne N. microphyllum, de övriga var sterila hybrider.