Taxasida

hednickstarr

Carex brunnescens var. brunnescens

hednickstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

hednickstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • hednickstarr
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Carex brunnescens var. brunnescens
Vetenskapligt namn, fullständig form
Carex brunnescens var. brunnescens
Svenskt namn
hednickstarr
norwegianBokmal
brun seterstarr
norwegianNynorsk
brun seterstorr
Finskt namn
kangaspolkusara
finlandSwedish
nickstarr
Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Typisk hednickstarr som växt i torrängar eller på skarpa hällmarker är ovanlig. Kalela (1965) kände i sin utredning inget Närkefynd av hednickstarr. Möjligen är varieteten vanligare än vad som hittills är känt. Tills vidare kan den anses vara sälls. eller täml. sälls.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Denna huvudform är helt dominerande i landskapet.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

(Kollektivarten först hos WALL 1852 så som C. canescens *vitilis [Norberg: Klacken; Erikslund]. Belägg härifrån i JOH, tagna 1848 respektive 1845 av C. H. Johansson, har synts mig möjligen vara C. brunnescens subsp. brunnescens medan andra ark från samma platser i S och UPS av Kalela bestämts som Carex brunnescens subsp. vitilis: se vidare denna underart.)

Mycket dåligt beaktad och därigenom bristfälligt känd. Enligt min erfarenhet möjligen tämligen allmän-allmän i Övre Bergslagen, tämligen allmän-spridd i Nedre Bergslagen; högst spridd i Skogslåglandet, okänd på Mälarslätten. Som växtens totalutbredning är arktisk-alpin och i Sverige markerat nordlig, torde S. och SÖ. Västmanlands torra och tämligen varma klimat verka återhållande. Dessutom är möjligt, att den skyr eutrofa lerjordar, möjligen också kalkrika jordar (dock uppgiven från Västanfors: Svartberget 1953 [Almquist]). Utbredningstyp: N2.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Hednickstarr ses idag framförallt på torra, magra hyggen. Den kan där uppträda i massbestånd och växer helst i gles vegetation eller på bara fläckar, t.ex. i planteringsgropar. Särskilt vanlig är den på sandig mark, t.ex. i östra Njurunda eller i sura, bergiga trakter som i Liden–Ljustorp. Den är starkt störningsgynnad och det är svårt att hitta den på naturliga ståndorter i ostörd skog. I hällmarkstallskog, på bergstoppar och på sydbergens öppna hällar finns den dock rätt regelbundet. Ibland står den på och intill större block i rasmarker och finns även i blockhav – stenskravel, gärna intill bäckar och i tjärnkanter, t.ex. i det stora dödisområdet norr om Vattensjön i Borgsjö.
Hednickstarr saknas ofta i granskog, men den är sedd i en ravinbildning och i torr, mager blandskog med björk. Den koloniserar brandfält – tidigare sannolikt en viktig biotop. Ibland finns den också på gårdsplaner och gårdstun i skogsbygden, och den är sedd vid en källa i kulturmark i Borgsjö. Dessutom hittar man regelbundet nickstarr på skogsbilvägskanter, diken, stigar och körvägar liksom i skogsområdenas grustäkter.