Taxasida

grå ögontröst

Euphrasia nemorosa

(Pers.) Wallr.

grå ögontröst är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

grå ögontröst är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • grå ögontröst
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Euphrasia nemorosa
Vetenskapligt namn, fullständig form
Euphrasia nemorosa (Pers.) Wallr.
Svenskt namn
grå ögontröst
norwegianBokmal
gråøyentrøst
norwegianNynorsk
gråaugnetrøst
Finskt namn
tanakkasilmäruoho
finlandSwedish
grå ögontröst
Danskt namn
Kort-øjentrøst
Foton
Patrik Engström
Kolmården 2023-08-19
Thomas Gunnarsson
Bläsinge hamn söderut,Norra Möckleby,Mörbylånga 2017-08-24
Patrik Engström
Kolmården 2023-08-19
Patrik Engström
Kolmården 2023-08-19
Patrik Engström
Kolmården 2023-08-19
Patrik Engström
Kolmården 2023-08-19
Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2017-08-27
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-08-15
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1674 Euphrasia nemorosa (Pers.) Wallr.

This species includes E. curta (Fr.) Wettst., taken as a synonym by some authors. The map is preliminary. The species has been introduced into N. America.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Grå ögontröst är en gammal, kulturberoende växt. Den ettåriga, konkurrenssvaga och ljuskrävande arten växer på frisk till ganska torr mark, främst på åkervägar och stigar med lågvuxna gräs och örter samt i gamla hjulspår på strandängar och strandhedar. Ganska ofta ser man den också på annan mer eller mindre störd mark, t ex naturbetesmarker, gamla betesvallar, vägkanter, industriområden, övergivna lertäkter och liknande ruderatmarker.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Den vanligaste ögontrösten, allm. i Närkes skogstrakter, särskilt på skogsbilvägar. Den finns också i hagar, betesvallar, grustag och kalktorrängar m.m. Massförekomster är ganska vanliga men sällan meddelade. Sådana fanns 1929 vid Ekenässtugorna i Asker och 1932 Ö om Stortorp i Gällersta (Broddeson ms). S om Dampetorp i Lerbäck noterades ett 2 km långt bestånd längs en skogsbilväg 1992 (OREB).

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Kulturmarkernas ögontröst, som står för majoriteten av markeringarna på utbredningskartan för obestämd ögontröst, har visat sig mest vara glandelögontröst Euphrasia stricta var. brevipila, grå ögontröst E. nemorosa eller hybriden mellan dessa (hybridögontröst).

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Spridd främst i kustlandet men betydligt mindre vanlig än E. stricta.

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Sannolikt ganska förbisedd under 1970-talet.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Varken artren eller som hybridogen mellanform vanlig i Västmanland enligt min erfarenhet. Dock förbisedd. Hittills arton säkra uppgifter, tämligen jämnt fördelade på de olika regionerna. Ingenting tyder på att arten skulle vara vanligare i landskapets S. eller SÖ. delar än i dess norra. Trolig utbredningstyp: U.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: minskning med 31–45 %.
Kommentar: B, granskare TKa.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Grå ögontröst växer i gles vegetation på mager, starkt kulturpåverkad, grusig eller sandig mark som åtminstone tidvis är fuktig och som inte är alltför starkt beskuggad. Man finner den särskilt utmed skogs- och markvägar, i fuktiga grustag, på grusplaner och vid badplatser. Någon gång kan den förekomma i fuktig betesmark.
Funnen i 714 rutor; tidigare, säkra uppgifter från 71 rutor. Utbredning mycket ojämn. Vanlig i sydväst, kring Kalmar och i inlandet i nordost, ganska vanlig i östra Kronobergs län och på höglandet, sällsynt i nordväst och i centrala Kalmar län. – Gammal kulturföljeslagare.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Grå ögontröst växer på kalk- och näringsfattig mark med någon slags hävd. Sandiga betesmarker nära havet, vägkanter, stigar och fuktiga sandtag är de vanligaste växtmiljöerna. Grå ögontröst kan sällsynt växa uppe på tuvorna i betade fuktängar.

De flesta aktuella fynd finns på den nordligaste tredjedelen av Öland. På Stora Alvaret saknas grå ögontröst med ett enda undantag; den växer i en slåttad fuktäng på Lilla Dalby NR. Grå ögontröst borde ha hittat till någon av de ursvallade och ganska kalkfattiga moränryggar som finns på alvaret men så är inte fallet. Inte ens flitige Rikard Sterner har mer än någon enstaka lokal från alvaret. Det förefaller som grå ögontröst minskat under inventeringen, speciellt på södra halvan av Öland. Orsaken är att äldre lokaler på mager och sandig mark inte längre betas och därför vuxit igen. En ökad näringsbelastning av landskapet har också varit ogynnsam. Grå ögontröst kan till viss del vara förbisedd.

Grå ögontröst känns igen på sina breda och tätt håriga blad samt små, vita blommor. Ibland kan överläppen vara svagt grålila. Plantan är ofta rikt grenad. Den kan bilda hybrider med lila ögontröst E. stricta, för skiljekaraktärer se hybridögontröst nedan.

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Öppet, på torr till frisk mark, främst på sand: stigar, körvägar (i skog), beten, gräsmarker, strandängar, sand- och grustag. Johansson (1897) angav arten som ”Allm. på sandig och grusig mark”. En viss minskning kan ha skett sedan dess, förmodligen beroende på igenväxning efter minskat bete.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Grå ögontröst växer på sandig eller grusig, gräsbevuxen kulturmark, ibland i naturbeten och hällmarker men oftare längs skogsbilvägar, på markvägar, åkerrenar och gräsplaner samt på industritomter, grusplaner och annan störd mark i människans närhet.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer på torr till frisk naturlig gräsmark i betesmarker men oftare på gräsmarksrester längs markvägar och skogsvägar, på gamla gräsplaner och i vallar, ibland även på gräsiga utfyllnader. Ljuskrävande och konkurrenssvag. Troligen sällsynt eller mindre vanlig, sannolikt för ofta rapporterad. Få belägg är insamlade, godkända finns från trakterna norr om Borås, från Habo och från Karlsborgstrakten. Noterad från 72 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europa. I Sverige lokalt allmän upp till Västerbotten, norrut endast längs kusten. I Sörmland tämligen allmän, i vissa trakter sällsyntare – (27%). Grå ögontröst växer framför allt på skogsbilvägar och på andra öppna platser i barrskogsområden såsom upplagsplatser för virke och i grustag. Den ettåriga arten växer ibland också i betesmarker, men då oftast på fläckar av bar mineraljord. Grå ögontröst varierar starkt, särskilt i fråga om blomstorlek, förgrening och behåring, vilket kan göra den svår att skilja från hybrider med vanlig ögontröst. Detta gäller främst exemplar med stora, vita blommor. Den variabla hybriden med vanlig ögontröst är vanlig på mer eller mindre störd mark, särskilt på skogsbilvägar, där den ibland kan uppträda i stor mängd utan sällskap av föräldraarterna. I betesmark är den däremot ovanlig.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Tämligen allmän i Uppland. Kanske vanligare än vad inventeringen utvisar, i synnerhet i den västra delen av landskapet. 347 kartblad, 615 kvadranter.
Almq. I typisk form föga vanlig, men sedd i alla delar av området utom på de yttre skären.
Grå ögontröst växer på halvöppen skogmark, i naturbetesmarker, ofta i kanten av skogsvägar och på stigar. Den förekommer även på strandängar i samma miljö som klapperögontröst.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Grå ögontröst är ursprunglig men starkt kulturgynnad. Arten saknas i äldre litteratur men har samlats flitigt under 1900-talet.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Grå ögontröst är sydlig och finns främst i kustbygden och dalgångarna. Den växer alltid på torr, solöppen mark och finns såväl i surare som i rikare trakter. Vanligast är den i kanten eller i mittfältet av småvägar som gårds- och bruksvägar i jordbrukslandskapet, men den kan även ses på gräsklädda gårdsplaner och andra kulturskapade gräsytor, t.ex. i parker, andra grönytor och på industri- och idrottsplaner i tätorterna. Däremot förekommer grå ögontröst inte regelbundet i ängsvegetation och är inte heller vanlig i gräsmattor. Den tillhör inte den naturliga vegetationen men kan följa kulturnära stigar och uppträda i gräsrika strandmiljöer.