glansstarr

Först uppgiven av Sjöstrand (1833) som C. pulla. Sjöstrand upptar visserligen C. saxatilis i sin artlista, men som Cedergren (1916) påpekade avsåg Sjöstrand därmed Carex bigelowii. Äldsta belägg är från 1836: Tännäs: Skarvfjället (Thedenius i S).

532 Carex saxatilis L.

This widespread, polymorphic species is mainly arctic-montane. The typical C. saxatilis (subsp. saxatilis) is, as far as can be judged at present, restricted to N. Europe and Greenland. The rest of the almost circumpolar population (Hultén, Circumpol. I, p. 22, 240 and map 16) consists of the variable subsp. laxa (Trautv.) Kalela, locally hybridizing with related taxa. The E. Asiatic and NW. American C. physocarpa Presl is here included in this taxon as well as var. rhomalea Fem. in northeastern N. America. For var. miliaris (Michx) Bailey in eastern N. America, see no. 533. For further information about this complex, see int. al. Kalela in Ann. Bot. Soc. Zool.-Bot. Fenn. Vanamo 14:2/1940; Fernald, Manual 1950, p. 381; Hultén, 1. cit.; Hylander, Nord. kärlväxtfl. 2/1966, p. 180ff.; Porsild and Cody 1980, maps 247,273,290.

En medelstor starr med skilda han och honax. Hanaxet sitter högst och är ensamt. Honaxen är något avlånga, cylinderformade och upprätta. De ovala runda fruktgömmena är kortare än 3-4 mm långa svartbruna och typisk glänsande. Bladen är rent gröna och platt V-formade, 3-4 mm breda. Stödbladen är vanligen kortare än axsamlingen och pekar uppåt. Stråt är tydligt trekantigt men mer rundat nedtill och är strävt i den övre delen. Arten växer med enstaka skott och utlöpare. De basala slidorna är rödbruna.

Glansstarr växer på kalkrik fuktig mark i fjällen. Typiska lokaler är kärr, fukthedar och stränder. Den är vanlig i de kalkrika delarna av fjällen men går endast sällan ned i skogslandet.

Förväxlingsrisk:
Rundstarr (C. rotundata) har smalt rännformiga och nästan ihoprullade blad. Både blad och stjälk är blågröna. Fruktgömmena som är matt ljusbruna och trekantiga har tre märken. Strået är runt eller mycket trubbigt trekantigt, även högt upp på stjälken. Axsamlingens stödblad står rakt ut eller hänger nedåt.
Gölstarr (Carex stenolepis) har en sträv stjälk och stödblad som är längre än axsamlingen. Fruktgömmena är endast svagt glänsande, 5 mm långa och bladen är helt platta, ofta en halv cm breda.