glansbräken

Glansbräken är ursprunglig. I Halland är den endast känd från ovan angivna lokal. Växtplatsen beskrevs av Skottsberg (1936): ”Söder om badstranden går berget i dagen och löpar som en lång tvärbrant eller något överhängande vägg på ett avstånd av 50-55 m från vattnet. Bergväggens fot ligger ca 10 m över havsytan. Expositionen är sydvästlig. Bergarten är en starkt skiffrig gnejs, genom sin sprickbildning och vittring nog på det hela taget en varm och i övrigt gynnsam ståndort. Glansbräken växer i en lång och ett par dm bred och ganska djup springa där även rödsvingel, kärleksört, flockfibbla, stensöta och svartbräken frestar tillvaron. Springans övre kant ligger omkring en meter över grässvålen. På en sträcka av 5 m träffades 5 individ av glansbräken. Detta är huvudlokalen. I springan nere vid marken växte under huvudlokalen 2 individ, omkring 25 m norr därom ytterligare 2 och omkring 20 m söder om huvudlokalen 1.”

I dag döljes lokalen delvis av ett busksnår bestående av slån Prunus spinosa, rosor Rosa och videarter Salix. Antalet individ har växlat genom åren: 1935 fanns alltså 10 ex; under 1950-talet lag antalet kring 25; 1972 10 ex; 1976 8 ex (Nilsson & Gustafsson 1978 b); 1982 var exemplaren helt förtorkade, 1990 antecknades 5 ex och 1994 3 ex (JK, ELj). Fridlyst.

Övriga svenska växtplatser finns i Skåne, Västergötland och Bohuslän.

44 Asplenium adiantum-nigrum L.

This species is polymorphic and widespread. S of the line through Europe the subsp. onopteris (L.) Heufl. occurs. This species s. lat. belongs to the circumpolar plants according to Hultén, Circumpol. I, p. 150 and map 142), although it is lacking in large areas of Asia and N. America. For Europe cf. also Meusel et al. 1965, map p. 14. A few specimens from W. Norway are identified as A. cuneijolium Viv. (0vstedal in Blyttia 38/1980, p. 19-22), occuring in C. and S. Europe (usually on serpentine rocks, see Fl. Eur. 1/1964, p. 16). Cf. also Atlas Fl. Eur. 1/1972, map 92.

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: mycket sällsynt men på det hela taget med stabil frekvens; dock är individantalet på de österlenska lokalerna nu oroväckande litet. Flertalet av växtplatserna är kända sedan mycket länge men under 1800-talet även uppgiven från Söderåsen och Hallandsåsen. Nationellt fridlyst.

Glansbräken är ganska nyupptäckt i Bohuslän. Inom ett begränsat område på södra Tjörn och på öar sydost därom har man funnit arten i sydvända klippbranter innehållande basrika mineral. Den växer i mer eller mindre djupa sprickor och under överhäng i berget alldeles vid havet, ibland med buskar framför. En udda lokal ligger någon mil från havet. Här växer glansbräken rikligt i bergsskrevor på kulliga berg i jordbrukslandskapet tillsammans med både svartbräken, gaffelbräken och hybriden mellan dem.