flikbjörnbär

Prydnadsväxt.

Flikbjörnbär, som är en odlad björnbärsart av okänt ursprung, är funnen kvarstående och förvildad, främst på torra, sandiga och soliga ståndorter (se nedan). Den är sannolikt bofast.

Ny bofast art; odlad som bärbuske, samt kvarstående eller förvildad t.ex. på banvallar, vägrenar och i hagmark. Etablerad på Vämö i Karlskrona.

Flikbjörnbär odlas som prydnad och som bärbuske. Arten har uppkommit i odling och är känd sedan 1600-talet (Weber 1972). Den skiljer sig starkt från alla europeiska björnbär genom de djupt smalflikiga bladen (även kronbladen är något flikiga). I Småland insamlades arten som odlad vid Växjö Växjö hospital 1906 (E. Lindell i LD och S), men vanlig som trädgårdsväxt har den förmodligen blivit först under 1900-talets senare del. Utanför odling påträffar man den kvarstående på ödetomter eller på utkast men dessutom tydligt förvildad (fågelspridd?) i vägkanter, skogsbryn, stengärden och liknande gränsområden, ännu så länge enstaka.

Flikbjörnbär har ett oklart ursprung men är odlad och naturaliserad över en stor del av världen. På Öland påträffas flikbjörnbär i många olika biotoper såsom vägkanter, skogar av olika slag, betesmarker och ruderatmarker. De flesta lokalerna finns på västra sidan, på öns mellersta del, vilket tillhör de mest tättbebyggda delarna av Öland. Arten är under stark spridning i stora delar av södra Sverige och kan betraktas som bofast även på Öland, detta trots att många förekomster än så länge bara består av enstaka plantor. Flikbjörnbär räknas som invasiv och en liknande utveckling kan befaras på Öland.

Flikbjörnbär avviker från alla andra björnbärsarter genom de starkt flikiga bladen. Arten odlas ofta i en taggfri form med sortnamnet ’Thornless Evergreen’, som dock ger upphov till taggiga plantor när den sprids med frö.

Kulturflykting, bofast.

Förvildad, tillfällig.
Odlad art, förvildad eller möjligen kvarstående nära bebyggelse, i samtliga fall på eller i närheten av sandstränder.

Flikbjörnbär är en odlad bärbuske, som i sen tid spritts med utkast och med hjälp av fåglar till skogsbryn, glesa lövskogar, hällmarker och vägkanter. Man kan också träffa på arten kvarstående, och särskilt ofta ser man den på schaktmassor på soptippar, där den kan bilda stora bestånd. 

Flikbjörnbär verkar numera vara det mest odlade björnbäret i vårt område. Den förekommer förvildad mest i villaområden och på tippar. På flera ställen förekommer arten förvildad vid foten av sydvända bergbranter, förmodligen fröspridd med fåglar. Trädgårdsformen är tagglös och har inte hittats utanför odling. Förvildade exemplar brukar vara besvärande grovtaggiga och utgörs antagligen av fröplantor eller skott från grundstammar, vilka tycks utgöras av vildarten.

Flikbjörnbär är en odlingsform som inte är känd i vilt tillstånd. Den anses härstamma från R. vulgaris från sydöstra Europa.