Taxasida

fjällförgätmigej

Myosotis decumbens

Host

fjällförgätmigej är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

fjällförgätmigej är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • fjällförgätmigej
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Myosotis decumbens
Vetenskapligt namn, fullständig form
Myosotis decumbens Host
Svenskt namn
fjällförgätmigej
norwegianBokmal
fjellforglemmegei
norwegianNynorsk
fjellminneblom
Finskt namn
lapinlemmikki
finlandSwedish
fjällförgätmigej
Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1555 Myosotis decumbens Host

Syn.: M. sylvatica Ehrh. subsp. frigida Vestergr.

This arctic-montane species is restricted to Europe. It is polymorphic (five subspecies according to Fl. Eur. 3/1972, p. 114). Fennoscandia has its own taxon, subsp. decumbens. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 364.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Fuktängar och sumpiga stränder, bäck- och källstråk i sumpskog och raviner, även diken. -19 (8).

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven av Sjöstrand (1833) som Myosotis arvensis β grandiflora, "vid fjellbäckar."

NILS-arthandbok

Stefan Ericsson, SLU Umeå, Institution för skoglig resurshållning

Flerårig ört med strödda blad och blommor i något ensidiga, vid knoppning ihoprullade klasar. Hela växten som blir cirka tre dm hög är något tilltryckt hårig. Bladen är ca. 1 cm långa och smalt ovala till omvänt äggrunda, vagt nätådriga. De ljusblåa blommorna med gul pipöppning har en ca 6 mm bred krona och sitter långskaftade i en grenig blomställning. Fodret som är något kortare än blompipen har tätt sittande krokhår och är djupt flikigt. Frukten som döljs av det kvarsittande fodret är fyrdelat med två mm stora delfrukter.
Fjällförgätmigej är typisk för frisk näringsrik mark i fjällen och hittas i högörtsängar, videsnår, bäckstränder och ängsbjörkskogar. Den är indifferent till kalk och är vanlig i hela fjällkedjan. Går även sällsynt ned i det fjällnära skogslandet.

Förväxlingsrisk:
Åkerförgätmigej (M. arvensis) växer på kulturmark, t.ex. i vägkanter och kan gå upp i fjällen. Den är en ettårig art med små (< 5 mm) stora blommor och blad utan nätådror.
Sumpförgätmigej (M. laxa) är mycket sällsynt på fuktig mark i fjällen. Den saknar helt krokhår på fodret.
Skogsförgätmigej (M. sylvatica) som inte alls finns i fjällen är annars mycket snarlik men har ett foder som är lika långt som blommans pip.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Det enda fyndet i Hälsingland är från

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Fjällförgätmigej är i sen tid endast funnen på eller i anslutning till kulturmark. Särskilt påtaglig är den i Holm, där den regelbundet uppträder på allehanda kulturmark i byarna. I övrigt är den spridd, särskilt i de norra och västra delarna av landskapet. Det är osäkert om den har odlats eller kommit in med hö eller höfrö (från Jämtland?). Idag tycks den vara konkurrenskraftig och under lokal spridning. Den är typisk i störningar i grässvålen, kring gårdstun och vid lövsnår; ibland ses den som trädgårdsogräs, i jordtäkter, på rösen eller kulturpåverkade hällar; den är även funnen i nysådda lägdor. I Collinder (1909) upptas den bara från några mer naturliga lokaler i väster, bl.a. Borgsjö Rankleven, där den dock inte kunnat återfinnas.